Att nå ut med forskning behöver inte vara så svårt

Att nå ut till allmänheten med sin forskning kräver noggranna förberedelser, god kännedom om sin målgrupp och mycket tid. Har det sagts.

Men så behöver det inte alls vara. För drygt tio år sedan drog jag med hjälp av kommunikationsavdelningen på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) igång ett projekt där jag ville engagera forskare vid SLU att redigera artiklar på Wikipedia.

Varför? Jo, för att det var uppenbart att SLU:s forskare satt på en massa kunskap som allmänheten efterfrågade, men som inte nådde ut. Och i en värld full av fake news och alternativa sanningar, så är det viktigare än någonsin att det finns en trovärdig källa till kunskap som är gratis och lättillgänglig för alla människor.

... viktigare än någonsin att det finns en trovärdig källa till kunskap som är gratis och lättillgänglig för alla människor.

Sedan 2017 är jag anställd vid Uppsala universitetsbiblioteks avdelning för vetenskaplig kommunikation och undervisar årligen 200 av universitets doktorander i hur man redigerar Wikipediaartiklar. Främst inom medicin och naturvetenskap, men även inom historia. Doktoranderna redigerar i huvudsak på engelska, men också på sitt eget modersmål och i skrivande stund har artiklar redigerats på ett 20-tal språk. Bland annat har läsare som behärskar bengali, farsi eller franska nåtts av uppdaterad och kvalitetssäkrad kunskap.

Läs också i Curie: Forskning sprids brett via Wikipedia

Hur går det då? Når vi ut? Jag använder mig av ett verktyg som analyserar hur många gånger de artiklar som redigerats av kursdeltagarna har lästs. De artiklar som en nyligen avslutad kurs för naturvetardoktorander redigerade, genererade under en månad 775 000 läsningar och mest läst var artikeln om Kalman filter, vilket för några av er läsare är ett känt begrepp, men där flertalet redan klickat in på Wikipedia för att ta reda på vad det betyder.

De drygt 3 000 artiklar som har redigerats av doktorander på Uppsala universitet har sedan vi redigerade dem lästs cirka 800 miljoner gånger. Ja, du läste rätt, vi närmar oss 1 miljard läsningar av Wikipediaartiklar redigerade av forskare vid Uppsala universitet! Och med det kan vi konstatera att ingen annan forskningskommunikation når så många med så liten insats.

De drygt 3 000 artiklar som har redigerats av doktorander på Uppsala universitet har sedan vi redigerade dem lästs cirka 800 miljoner gånger.

Så tillbaka till de ursprungliga påståendena: att arbetet med forskningskommunikation kräver noggranna förberedelser, god kännedom om sin målgrupp och mycket tid. Stämmer det? Bedöm själv.

Noggranna förberedelser: Våra doktorander får till uppgift att lista 3-5 nyckelord som beskriver deras forskning och att läsa motsvarande artiklar på Wikipedia, vilket tar cirka 15 minuter. Övrig förberedelse har skett under deras studietid fram till var de nu befinner sig som doktorander. Till exempel kunde en doktorand inom magnetism konstatera att hon nu fem år efter att hon började sin resa på universitetet kunde redigera den sida om magnetism som hon läste som student.

God kännedom om sin målgrupp: Vi har faktiskt ingen aning om vilka läsarna av artiklarna vi redigerar är, annat än att bland de miljontals läsarna finns både de som vill veta mer om breda ämnen som diabetes (med mer än 600 000 visningar per år på engelska Wikipedia) och de som vill läsa om smalare ämnen som Lippmann–Schwingerekvationen (med cirka 15 000 visningar per år på engelska Wikipedia).

Läs också i Curie: Produktiv skrivarstuga på universitetet

Vi vet också att läsarna bland andra är de studenter som våra forskare föreläser för på sina kurser. Alltså kan föreläsaren genom att redigera Wikipediaartiklar i sitt eget fält, antingen på egen hand eller med hjälp av sina studenter, se till att kommande års studenter lättare förstår kursen.

Vi har faktiskt ingen aning om vilka läsarna av artiklarna vi redigerar är ...

Hur mycket tid tar det då att redigera? Man kan naturligtvis lägga hur mycket tid som helst, men om varje forskare i Sverige, precis som våra doktorander, lade 1 promille av sin arbetstid per år (cirka två timmar) på att kvalitetssäkra Wikipediaartiklar, så skulle vi göra storverk.

Avslutningsvis ett citat från en av de doktorander i historia som har genomgått vår utbildning i hur man redigerar Wikipediaartiklar:

”Extremely inspiring, fun, and challenging in a good sense. Should be systematized and applied on a larger scale, university-wide and beyond. More important than anything I’ve ever done as a student or doctoral candidate.”

Fotnot: Mitt arbete med Wikipedia har förutom av Uppsala universitet, finansierats av Vetenskapsrådet, Formas, Stiftelsen för Strategisk Forskning och Riksbankens Jubileumsfond.

Läs mer: Kalman-filter (Wikipedia) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.