Asså, ibland blir det bara så

”Asså, ibland blir det bara så”.

Så löd förklaringen när P3 Nyhetsguiden i slutet av maj förklarade varför programmets reportage kring HPV-vaccinationen skiljde sig så väsentligt från hur saken framställts på Vetenskapsradion i systerkanalen P1. P3-programmen om biverkningar av vaccinationen Gardasil har fått stor uppmärksamhet – först genom egen marknadsföring, därefter genom att kontinuerligt bli ifrågasatt av diverse medicinskt bevandrade profiler och vetenskapsjournalister i sociala medier. Genom att vinkla hårt, selektivt urval av fakta, aggressiv klippteknik byggdes case på att HPV-vaccinationen har lett till allvarliga biverkningar för ett antal ungdomar.

Men det spelar ingen roll hur djupt man gräver – hålet kommer aldrig leda till Kina. Successivt har rättelser tillkommit: rapporterade biverkningar är visst inte samma sak som bekräftade biverkningar, allvarliga biverkningar är visst något annat (Amina Manzoor på Läkemedelsvärlden bloggade bra om saken) än det som beskrevs i programmet, forskningsläget tyder visst inte på det som torgfördes av journalisterna. Kulmen nåddes nog i dag, när P1-programmet Medierna granskade inslagen och medelst raka, enkla men synnerligen kritiska frågor ställde till svars.

Hur ska upprördheten förstås? Diskussionen som uppstår kring vaccinationer kan stundtals vara mycket hätskt. På nätet florerar förvillande information om diverse bekräftade och obekräftade biverkningar – och läsarna uppmanas att stå upp mot det vaccinindustriella komplexet. I USA är motståndet mot det allmänna vaccinationsprogrammet på sina håll mycket stort. Medieprofilen Jenny McCarthy är en av förgrundsfigurerna i en heterogen rörelse Länk till annan webbplats. som (bland annat) gör gällande att vaccinationer (eller, hjälpämnen i sådana) kan utlösa sjukdomar inom autismspektrumet.

I samband med att läkaren och forskaren Andrew Wakefield Länk till annan webbplats. för mer än ett decennium sedan släppte sin synnerligen famösa studie som antydde koppling mellan trippelvaccination MPR (mot mässlingen, påssjuka och röda hund) och autism tappade även det svenska allmänna vaccinationsprogrammet i täckning. Wakefields studie har sedan dess dragits tillbaka av the Lancet, och han har själv förlorat sin legitimation till följd av vad som beskrevs av UK General Medical Council som ”callous disregard” för lidande och smärta. I Sverige är i dag motståndet mot det allmänna vaccinationsprogrammet jämförelsevis litet. Smittskyddsinstitutet ser i år ser en ”fortsatt god och stabil Länk till annan webbplats.” anslutning.

Historien om Andrew Wakefields studie finns inpräntad i varje medicinare och vetenskapsjournalist. Det är nog i den belysningen man ska förstå den starka reaktion som ofta följer på dåligt beforskade och slentrianmässigt misstänkliggörande reportage om biverkningar av vaccinationer. Jämte rening av vatten är trots allt de allmänna vaccinationsprogrammen bland det absolut bästa som människan kommit på. Det är en av förklaringarna till varför P3 Nyhetsguidens reportage mötte så stort, unisont och envist motstånd. Och varför man på sajten till sist ser – om inte en hel pudel – så en halv pudel special.

Vaccinsäkerhet ska naturligtvis bedömas med skärpa – genom grundforskning, epidemiologiska studier, metanalyser och så vidare. Det ska också göras med den äran, få saker är så känsligt som myndighetsrekommendationer om medicinska interventioner hos friska barn och ungdomar. Men ovanstående är inte primärt ett inlägg om vaccinationer, eller riskprofilen hos enskilda vaccin. Det handlar om medial vinkling, om hur anekdotisk bevisföring ersätter redovisning av referentgranskat vetenskapligt material. Om ”asså, ibland blir det bara så”-journalistik.

Jag kommer i en liten serie inlägg att diskutera ett antal andra rapporteringstillfällen där det finns fler lärdomar att dra.

Enjoy!