Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Akademisk frihet utan ansvar riskerar allt

Krönika av Carin Eriksson Lindvall, docent vid Uppsala universitet, om vikten av att förena akademisk frihet med ansvar.

Akademisk frihet är honnörsord för universitet över stora delar av världen. Även de problem som uppstår i kölvattnet av akademisk frihet verkar vara universiella. För en tid sedan talade jag med en tysk professor på det välkända Humboldtuniversitetet i Berlin. Han beklagade sig över att begreppet ofta används när man vill undvika att ta ansvar och han påpekade att akademisk frihet kan användas som argument för de mest skiftande beteenden.

Det används inte bara för att försvara rätten att fritt få utöva sin forskning eller undervisa som ursprungstanken var, utan också för att undkomma samarbeten, utvecklingsinsatser eller andras inverkan på den egna arbetssituationen.

Ibland används akademisk frihet för att förklara de mest hisnande förhållningssätt.

Ibland används akademisk frihet för att förklara de mest hisnande förhållningssätt. Sir Harold Kroto, Nobelpristagare i kemi, påpekade vid ett besök i Stockholm att han alltid haft ett oproblematiskt förhållningssätt till begreppet akademisk frihet. Ända tills han mötte den kreationistiska förklaringsmodellen i skolorna i sina egna hemtrakter i Florida.

När han ifrågasatte den ovetenskapliga världsbild som förmedlades till ungdomarna möttes han av indignation och ilska. Kreationisterna ansåg att de var i sin fulla rätt att föra ut sin världsbild och hävdade att den var vetenskaplig. Att ifrågasätta deras världsbild var ett ifrågasättande av den akademiska friheten. De menade med andra ord att de med den akademiska friheten i ryggen kunde hävda vad som helst och fritt undervisa på sitt sätt utan att behöva bli ifrågasatta.

Även i den svenska debatten tas det ibland brösttoner i den här frågan. En del använder begreppet akademisk frihet som motargument till vilken fråga som helst, det kan användas som argument mot jämställdhet, närvaro på arbetsplatsen, gemensamma utvecklingsprojekt, undervisningsskyldighet eller olika lagars påtvingade krav.

…det kan användas som argument mot jämställdhet, närvaro på arbetsplatsen, gemensamma utvecklingsprojekt, undervisningsskyldighet eller olika lagars påtvingade krav.

Det finns alltså all anledning att problematisera frågan om akademisk frihet. Ursprunget till begreppet akademisk frihet brukar härledas till Wilhelm von Humboldt som tillsammans med sin bror Alexander fått ge namn åt Humboldtuniversitetet i Berlin. År 1809 skrev Wilhelm von Humboldt till den preussiska kungen och förmådde Friedrich Wilhelm III att underteckna den urkund som innebar inrättandet av det första universitetet i Berlin. Humboldts principer för universitetets verksamhet var Lehrfreiheit – friheten att undervisa och forska inom sina vetenskapliga områden. Studenterna hade Lernfreiheit – friheten att studera vad de ville – en frihet som i praktiken naturligtvis var begränsad till en minoritet.

Humboldtprinciperna diskuterar inte ansvar i förhållande till frihet. Men ansvar är naturligtvis något som bör kopplas till frihet. Frihet utan ansvar kan leda till de mest själviska beteenden. Något som också professorerna på Humboldtuniversitetet fick uppleva i 1930-talets Tyskland, då professorerna av judisk härkomst rensades ut. Endast en av de icke-judiska professorerna höjde sin röst mot detta, men han tystades snabbt. Det berättas till och med om en nytillträdd professor i pedagogik som avslutade sitt installationstal med att säga – låt oss nu gå ut och bränna böcker. Året var 1933 och på platsen utanför Humboldtuniversitet hade bokbålen tänts.

Detta var naturligtvis extrema tider och företeelser. Men, de här människorna var inte extrema. Det var personer som ena stunden hävdade akademisk frihet och andra stunden handlade själviskt och utan ansvar. För att akademisk frihet ska göra nytta måste begreppet kopplas till en diskussion om ansvar.

Det måste också sättas in i sitt sammanhang. Vetenskapens frihet är värd att försvara. Inga vetenskapliga upptäckter görs under tvång eller i bojor. Akademisk frihet är en förutsättning för utveckling. Särskilt viktigt är det att värna om den akademiska friheten inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området där den först blir ifrågasatt. Men, all vetenskap sker i ett sammanhang för vilket vi inte kan göras oansvariga.

Ansvar innebär inte bara ifrågasättande utan också mod att se konsekvenserna.

Ordet ansvar kan på många språk kopplas till att svara, att ge svar, att ge respons. Detta kan kanske också vara en vägledning för oss som vill värna om akademisk frihet. Med en sådan syn på ansvar är vi öppna för alla frågor och intresserade av att försöka finna svar på dem. Med ett sådant synsätt kan vi inte sätta egennyttan först utan ansvaret är vidare – förhoppningen är att vetenskapen ska göra samhället och mänskligheten gott. Med sådana ambitioner måste varje sann vetenskapare också våga ifrågasätta sig själv. Ansvar innebär inte bara ifrågasättande utan också mod att se konsekvenserna. För en frihet utan ansvar innebär att vi riskerar att förlora allt.

Mer om skribenten

  • Carin Eriksson Lindvall

    Docent i företagsekonomi

    Chef för enheten Karriär och ledning i akademin vid Uppsala universitet.

Relaterat innehåll

Debatt 21 februari 2024

Jonas Fransson, Uppsala universitet

Det går inte att styra forskningen så att den blir excellent och banbrytande. Om vi verkligen vill satsa på långsiktighet och nytänkande måste akademin och forskarna få tillbaka fö...

Nyhet 20 februari 2024

David Isaksson

Rädsla för att försätta ryska forskare i fara, en återkomst för kremlologin och ett ökat intresse för andra länder som ingick i det forna Sovjetunionen. Så har forskningen om Ryssl...

Debatt 31 januari 2024

Sveriges unga akademi

Svag forskarrepresentation och en olycklig åtskillnad mellan forskning av hög kvalitet och forskning som tar sig an samhällets behov. Sveriges unga akademi är kritisk till huvudför...