Institutionen för freds- och konfliktforskning i Uppsala vill minska sitt klimatavtryck. Därför har de satt samman en lista med hybridmöten som också ska inspirera fler forskare att tänka över sina resor och mötesformer. – Vi vill uppmuntra till att inte återgå till hur det var innan pandemin, säger Isak Svensson, professor vid institutionen.

För fem år sedan doktorerade Linn Spross i ekonomisk historia. Nu jobbar hon i vården, utbildar sig till sjuksköterska och skriver skönlitterära böcker. Den senaste handlar om en historiker som får nog av akademin och hivar ut datorn genom fönstret.

När Robert Lefkowitz tog emot Nobelpriset i kemi gjorde han det tillsammans med sin tidigare adept Brian Kobilka. I sin självbiografi, som innehåller berättelser om Lefkowitz liv som forskare, ägnar han ett kapitel åt reflektioner kring mentorskap och delar med sig av sina egna erfarenheter.

Det är inte bara stora internationella priser som Nobelpriset som i huvudsak tilldelas män. Även mindre, nationella priser ges oftare till män, visar preliminära resultat i en tysk studie. – Det viktigaste för att minska gapet mellan kvinnor och män är att öka transparensen i processen för hur man utser pristagare, säger forskaren Nils Hansson.

Det började med en faktagranskande podd. Sedan följde en serie självkritiska tweetar – sporrade av ett hot. Neurologiforskaren Nicholas Holmes har gjort granskning och kritik till en synlig del av sitt arbete.

Ett märkligt samspel mellan en stekel och en orkidé var upptakten till det som idag kallas Station Linné på Öland. Curie berättar historien om forskningsstationen som idag drivs helt i privat regi och lockar såväl forskare och studenter som allmänhet.

Sverige har satsat nästan lika mycket pengar på forskning om covid-19 som de övriga nordiska länderna tillsammans. Enligt kartläggningen finns också stora skillnader i hur länderna fördelat pengarna mellan olika ämnen. Medan Sverige lagt 80 procent av medlen på medicinsk forskning har Norge satsat 67 procent på forskning inom samhällsvetenskap.

Den 1 juli skrevs lärosätenas ansvar för ett livslångt lärande skrevs in i högskolelagen. Högskolor och universitet ska utbilda yrkesverksamma som påverkas av den förändrade arbetsmarknaden. Samtidigt är det oklart hur lärosätenas arbete ska följas upp.

Forskningens infrastrukturer är vetenskapens nav. Men hur ska de finansieras och vem ska ansvara för dem? Det har den tidigare forskningsministern Tobias Krantz granskat i en utredning där han bland annat föreslår en ny organisation för digital infrastruktur och att politiker ska ingå i forskningsberedningen.

Historikern Lars Hansson insåg sent i livet att han ville forska. Vid 74 års ålder lade han fram sin avhandling om flyktingströmmarna från Norge under andra världskriget. Därtill har han skrivit en populärvetenskaplig bok om materialet och har en bok till på gång – det är bråttom att hinna med allt som han vill göra.