Lina Strömstedt gillade att forska, men upptäckte att hon tycker ännu mer om att få forskningsresultat att bli till nytta. Sedan ett år jobbar hon som affärsrådgivare på SLU Holding och hjälper forskare att nyttiggöra forskning på olika sätt. Vägen dit gick via forskning på lantrashöns, arbete med en biobank och en utredning om SLU:s nätverkande.

Forskares mätbara prestationer spelar allt större roll när pengar delas ut till forskning i Sverige. Systemet skapar stress och minskar kreativiteten, enligt en studie från Örebro universitet. Men det finns inget enkelt svar på hur pengarna annars skulle delas ut.

”Jag vill, men hinner inte!” hette en rapport 2019 om forskares syn på kommunikation. Nu ska en rad utlysningar inom forskningskommunikation försöka råda bot på problemet.

Fler än 80 doktorander har utbildats vid företagsforskarskolan i Umeå sedan starten. Numera finns doktoranderna inte bara i företag utan också i exempelvis kommuner, regioner och ideella föreningar.

Förväntningarna har alltid varit höga på historikern My Hellsing. Hon forskade framgångsrikt på elit och monarki, men blev till slut utbränd. Nu väljer hon noggrant sammanhang som ger energi och inspiration.

Kriser är destruktiva, men omvälvande händelser kan också väcka nya forskningsfrågor och sporra till utveckling. Det ser vi både från coronapandemin och under kriget i Ukraina, menar forskarna Martin Kragh och Olof Åslund som Curie talat med. 

Sverige har många värdefulla register och datakällor som kan tjäna som unikt underlag i forskning kring pandemin – om de bara vore mer tillgängliga. Därför byggs nu en ny infrastruktur upp som kombinerar ett 20-tal databaser från olika myndigheter och aktörer. Programledaren Torsten Persson hoppas att det ska ge oss en mer fullständig bild av hur pandemin har påverkat samhället.

Flera stora forskningsprojekt inom klimatområdet läggs på is som en följd av sanktionerna mot Ryssland. Det får konsekvenser för forskarnas möjligheter att bidra med ny kunskap om klimatförändringarna.

Den svenska universitetsvärlden har god beredskap för att ta emot ukrainska forskare. Det menar experter som Curie har pratat med.

Gensaxen blev snabbt ett kraftfullt verktyg för växtförädling. Forskningen pågår över hela världen, men inom EU begränsas tillämpningen av lagstiftning som reglerar odling och kommersialisering av genmodifierade växter. Nu kan dock en förändring vara på gång.