Texter av journalisten Lisa Reimegård
Nyhet
29 oktober 2014
Satsning för mer kunskap om barns psykiska hälsa
Lisa Reimegård
Fyra statliga forskningsfinansiärer satsar gemensamt på forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa. Nu görs den andra utlysningen inom området. Curie har pratat med några forskare som beviljades bidrag i den första.
Nyhet
1 juli 2014
Vårdens behov ska stå i fokus
Lisa Reimegård
Sverige har unika förutsättningar för klinisk behandlingsforskning. Trots det är många viktiga medicinska frågor obesvarade, delvis till följd av brist på forskningspengar. Nu satsar regeringen och landstingen stort för att ändra på detta.
Nyhet
9 december 2013
Kreativ forskning kring kreativitet
Lisa Reimegård
Kan man träna sig i kreativitet? Vad händer i hjärnan hos kreativa människor? Dessa frågor och många fler försöker en forskargrupp ledd av professor Fredrik Ullén vid Karolinska institutet svara på.
Nyhet
20 november 2013
Roliga tider för hjärnforskning
Lisa Reimegård
Två nya storsatsningar på forskning i USA och Europa ska lära oss mer om hjärnan. Professor Lars Nyberg vid Umeå universitet är en av forskarna som deltar i det europeiska projektet. Läs den andra av två artiklar i Curie om internationella satsningar på hjärnforskning.
Nyhet
18 november 2013
Nu ska hjärnans mysterium avslöjas
Lisa Reimegård
Det har jämförts med de storsatsningar som ledde till människans landstigning på månen och kartläggningen av det mänskliga genomet. I det amerikanska projektet BRAIN är det hjärnan som är föremål för utforskning. Läs den första av två artiklar i Curie om internationella satsningar på forskning om hjärnan.
Nyhet
20 augusti 2012
Större nytta av djurdata
Lisa Reimegård
Djurburna sensorer har blivit ett allt vanligare hjälpmedel vid studier av vilda djur. I ett nystartat projekt hoppas forskare kunna förbättra hanteringen av de snabbt växande datamängder som sensorerna ger upphov till.
Nyhet
22 maj 2012
Amy gör en smart elektronisk näsa
Lisa Reimegård
Elektroniska näsor kan upptäcka lukter som vi människor inte uppfattar. Men informationen de samlar in är ofta svårtolkad. Det vill forskare vid Örebro universitet ändra på genom att förse elektroniska näsor med mänsklig kunskap.