Texter av journalisten Anders Nilsson

Hur lyckas man med sin Marie Curie-ansökan? Det vet Gabriele Greco och Konstantin Nestmann som båda fick 100 av 100 poäng och nu är anställda som postdoktorer i Sverige.

Fattigdomsbekämpning och utveckling i låginkomstländer är ämnen som engagerar, inte minst unga människor. Curie har samtalat med tre utvecklingsforskare om fältets dragningskraft o...

För att leva upp till idealen om öppen vetenskap behövs en ny och mer storskalig form av kvalitativ forskning. Det menar Stanfordprofessorn David Grusky som ingår i ledningen för p...

Gabriella Stenberg Wieser forskar om planeter, månar och kometer och folkbildar om fysik i SVT:s Fråga Lund. Filmstjärna, journalist eller generalsekreterare i FN var hennes karri...

På andra försöket lyckades Mikael Lundqvist få ett ERC Starting Grant. Även om det är mycket jobb med ansökan vill han gärna rekommendera andra att söka. Hans forskning om arbetsmi...

För många forskare sammanfaller de osäkra åren efter disputation med den tid i livet då man bildar familj. Det kan vara psykiskt tufft konstaterar Marcus Björling, forskare på LTU,...

På några år har storskalig proteinanalys blivit ett nytt, viktigt fält inom biomedicin. Det är ett stort steg, jämförbart med när det blev möjligt att studera hela genomet istället...

Hur påverkas forskningen när samhälle och arbetsplatser inför restriktioner på grund av pandemin? Curie har talat med tre forskare som inte kan stanna hemma helt.

Svensk forskning om forskningsetik får dela på 25 miljoner kronor. Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Vitterhetsakademien gör en gemensam utlysning som öppnar i april.

Vetenskapsrådet tvingas till hårda besparingar inom nationell forskningsinfrastruktur. Den viktigaste anledningen är den låga kronkursen, som innebär ökade kostnader för internatio...

För att knyta ihop data om forskningsprojekt, finansiärer, individer och lärosäten behövs ett system för forskningsinformation – ett CRIS. Det gör forskningen mer synlig, samtidigt...

Hur knepig är samverkan mellan akademin och andra delar av samhället? Curie bad en kommun, ett ideellt förbund och en professor som är van att arbeta med industrin att berätta om s...

Förväntningarna på forskare att samverka med det omgivande samhället har ökat de senaste tio, femton åren – men många vittnar också om vilka utmaningar det innebär. Jonas Stier fo...

Hur vet vi om Sverige som forskningsnation är på rätt väg? Nyligen presenterade Vetenskapsrådet ett förslag på en rad indikatorer – mått – som ska visa hur väl Sverige uppfyller de...

Att som forskare känna att man har mycket mer att ge, men bli motarbetad på grund av sin ålder. Att som prefekt behöva neka någon en tjänst, ett rum, en doktorand. Curie har talat ...

Antalet anställda forskare över 65 år på svenska lärosäten har blivit flera gånger större på bara ett decennium. För universiteten är det en delikat balansgång att både ta tillvara...

En rad nyheter som berör forskningsetik har på kort tid presenterats på europeisk och svensk nivå: nya uppförandekoder, nya rekommendationer för etisk prövning och en ny myndighet....

Jästsvampen och människan delar inte bara en flertusenårig historia av brödbak och ölbryggning, vi delar också en hel del grundläggande cellbiologi. Därför leder forskning på jäst ...

Som enskilda arter kan de vara ointressanta, rentav oönskade – vi vill inte ha bananflugor i fruktskålen, möss i förrådet eller backtrav i rabatten. Men i forskarvärlden ägnas de e...

En klassisk djurmodell, obligatorisk i biologisk utbildning – men också en modern modell som efter mer än ett sekel i forskningens tjänst fortsätter att generera ny kunskap. I går ...

Många myndigheter bedriver forskning och utveckling i anslutning till sitt uppdrag. Trots att de har begränsade resurser bör de leva upp till samma kvalitetskrav som universitet, h...

Krönika av Anders Nilsson, vetenskapsjournalist på plats i Cern.

I en färsk undersökning har KTH kartlagt ojämställdheten i sin organisation. Hur mycket svårare är det för kvinnor än män att göra karriär vid lärosätet, och vad beror det på? De f...

Öronmärkta pengar för framstående kvinnliga forskare och bättre koll på genus i rekryteringsprocessen. Det är två åtgärder för att öka andelen kvinnliga professorer vid Karolinska ...

Å ena sidan förhoppningen att forskningen ska leda till många värdefulla patent. Å andra sidan kommande krav på open access för forskningsdata. Går de att kombinera? Ja, men det kr...

Svenska forskare skiljer inte ut sig från forskare i andra europeiska länder när det gäller benägenheten att byta lärosäte. Däremot verkar de ha andra motiv för att inte flytta, ko...

I januari 2013 ser de fyraåriga meriteringstjänsterna ut att komma tillbaka. För Umeå universitet och KTH har den långa väntan och ovissheten varit mycket problematisk. Blekinge te...

Öronmärkta resurser för unga forskare är bra men otillräckligt. Det menar Sveriges unga akademi, som efterlyser tydligare karriärvägar och större självständighet för unga forskare.

Unga forskare står i centrum för flera riktade satsningar från forskningsfinansiärer. – Det är en enorm satsning för oss, men en droppe i havet sett till universitetens rekryterin...