Har forskare en löntagaridentitet?

2016-10-26

Nuförtiden är nästan alla forskare anställda hos en offentlig eller privat arbetsgivare och jobbar för sitt uppehälle. Bortsett från några få självständiga småföretagare, konsulter, emeritusforskare och glada amatörer är nästan alla forskare löntagare och omfattas av de regler och förordningar som styr arbetsmarknaden i övrigt. Många är medlemmar i facket.

Men innebär det faktum att vi är löntagare i arbetsrättslig mening också att det är lönearbetet som definierar vår identitet som forskare?

Det finns de som menar att så faktiskt borde vara fallet. I Versions of Academic Freedom (2014) argumenterar den amerikanske litteraturvetaren Stanley Fish energiskt mot tanken om akademisk verksamhet som ett särskilt kall. Universitetslärare och forskare är anställda för att kvalificera de studerande till deras framtida jobb och att forska för att uppdatera sina kunskaper och bidra till kunskapsutvecklingen inom sitt specifika ämnesområde. Visserligen är man högutbildad och har högt kvalificerade immateriella arbetsuppgifter, men annars är det bara ett jobb som alla andra.

En välvillig tolkning av Fish är att han vill starta en självreflekterande universitetssociologisk diskussion. Men hans polemiska formuleringar riskerar, som en av kritikerna påpekar, att spela den akademiska frihetens motståndare i händerna, eftersom “there is in fact a large class of professionals within the university who tend to hold just such a view – the view that professors are, at the end of the day, just employees, with no special rights or privileges that don’t attach to other kinds of employees. They’re called administrators.” (Evan Kindley, The Calling, Dissent, vinter 2015)

Det Fish tycks glömma är alltså att managementskiktet på universiteten har ett kollektivt intresse i att negligera kallet och istället framhäva att alla anställda på universitetet har samma löntagaridentitet – att det finns vissa löntagare som utför arbetet (forskare och lärare), som kan ha stort medinflytande på hur arbetsdagen och de detaljerade undervisnings- och forskningsuppgifterna ska tillrättaläggas, och som kan tas med på råd, särskilt när det gäller trivsel- och arbetsmiljöfrågor, medan andra löntagare (management) leder och fördelar arbetet samt förbereder och tar de strategiska besluten.

Om en sådan syn på det akademiska arbetet som lönearbete sprider sig på universitet och högskolor kan konsekvensen bli att forskarnas och lärarnas nuvarande formella status som löntagare i arbetsrättslig mening förvandlas till en reell lönearbetarstatus i daglig praxis. Det betyder med andra ord att forskning och undervisning i stigande grad kommer att försiggå på fasta och reglerade arbetstider, att man förutsätts ha närvaroplikt på den aktivitetsbaserade arbetsplatsen, att undervisnings- och forskningsprestationerna kommer att mätas och utvärderas kontinuerligt, att lärarna kommer att mista sitt inflytande på undervisningsinnehåll och -metoder, att management kommer att avgöra vad forskningstiden ska användas till, och att forskarna måste ansöka hos ledningen om att få lov att ta upp nya forskningsuppgifter.

Tyvärr är detta nog inte bara en framtidsdystopi. Just nu kan utvecklingen på Malmö högskola tolkas som en försöksballong på hur långt det för närvarande är möjligt att utrota kallet och istället påtvinga forskare och lärare en renodlad lönearbetarroll. Det blir intressant att följa utvecklingen i Malmö. Kommer lärarna och forskarna att vänta och hoppas på att det blir bättre och göra karriär så gott det går (”loyalty”)? Kommer man att sköta sitt jobb med minsta möjliga insats och förlägga det meningsfulla och lekfulla intellektuella livet till fritiden (”neglect”)? Eller blir det öppet och organiserat motstånd, som det var en ansats till i en artikel i Sydsvenskan nyligen (”voice”)? Eller blir utgången att lärarna och forskarna var för sig flyr till andra jobb så snart möjligheten yppar sig (”exit”) (jfr. Albert Hirschmans bok Exit, Voice, and Loyalty: Responses to Decline in Firms, Organizations, and States, 1970).

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter