De kreativa sprången

2013-01-10

Veckan drog igång med en rivstart. Föreläsning om teologi och film i måndags förmiddag. Temat var Nästan till ett gudaväsen – om tid, rum och identitet. Samma eftermiddag avslutades kursen Mänskliga rättigheter och demokratins paradoxer. Studenterna diskuterade sina PM, om hot mot demokrati i olika länder i Europa, som de arbetat med under hösten. Och nu laddar jag för avresa till Island, som i år är värd för en konferens i systematisk teologi på temat Politik i teologin – Teologi i politiken.

När jag ser det så här i skrift så slås jag av att det ju är rätt fantastiskt med den bredd av ämnen och inblickar som forskning och undervisning ger. Just av den orsaken, orienteringen inom ämnet, så tror jag att det är nödvändigt med en balans mellan undervisning och forskning. För den som inte har externa forskningspengar är det lätt att hamna i en ”ond” cirkel av undervisning, examinationer och administration. Det är ett limbotillstånd där man efter ett tag urholkas på inspiration och nytänkande. Man blir en undervisningsmaskin som står och blarrar istället för att ge stimulans. För den som har externa forskningsmedel kan det finnas risk att man alltför mycket snävar in sig i en viss forskningsuppgift och tappar känslan för den breda utvecklingen, att ge sig in i ämnen man inte alls skulle ha sysslat med om man inte undervisade. Jag har ofta upplevt att det är i sprången mellan olika sammanhang och uppgifter som de kreativa tankarna föds. Det är ofta då jag får inspiration och en hälsosam distans till mina egna texter.

Intentionen med mina blogginlägg är att framöver tänka kring och diskutera forskningens och undervisningens villkor, både på ett personligt plan och på ett politiskt. Men just nu är det dags att slänga ner det sista av packningen inför flyget till Reykjavik. Det ska bli fantastiskt roligt att träffa kolleger inom ämnet från hela Norden. Ett kreativt språng till Island.