Krav på hänsyn i kommunikation om forskning

2016-02-15

Att stärka forskningen i utvecklingsländerna handlar inte bara om att skapa bättre förutsättningar för forskarna. Det kräver också att befolkningarna i dessa länder tar till sig betydelsen av vetenskap. Enligt flera röster på AAAS måste forskningskommunikationen anpassas efter kulturella värderingar.

Marina Joubert som arbetar med vetenskapskommunikation på Stellenbosch University i Sydafrika gav ett praktiskt exempel under ett symposium. När den sydafrikanska arkeologen Lee Berger upptäckte förmänniskan Homo Naledi i en sydafrikansk grotta 2013 blev han till en början nationalhjälte och det såg ut om att hela historien kunde slå en bro mellan forskning och samhälle i Sydafrika.

Men det vände efter några dagar. Alla illustrationer i medierna på den mörka apliknande varelsen skapade en storm av protester bland svarta sydafrikaner mot att bli ihopkopplade med “apor”. Religiösa ledare stämde in och propagerade mot alla tankar på en “evolution”.

– Det går tyvärr inte att bara presentera vetenskapliga fakta. Vi måste ta hänsyn till människors kultur, historia och tro även om vi skriver om empirisk vetenskap och fundera noga över hur vi presenterar forskningen. Givet Sydafrikas historia behöver vi gräva djupt och försöka förstå varför det är så viktigt. Att leva i ett mångfasetterat samhälle medför ansvar, säger Marina Joubert.

Bilden på Homo Naledi som väckte upprördhet i Sydafrika.

Att anpassa budskapen forskningen genererar efter de värderingar som råder lokalt är en tanke som börjar slå rot på flera håll, bedömer Bruce Lewenstein, professor i vetenskapskommunikation på Cornell University.

– De senaste 20 åren har mängder av enskilda lösningar presenterats för Afrika angående sjukdomar och så vidare som inte haft med varandra att göra. Nu har man börjat prata om att se hela samhället och presentera lösningar i en kontext. Vetenskapen kan inte ses som något utan behov av kontakt med sin omgivning,  säger Bruce Lewenstein.

För att överhuvudtaget nå ut till de allra fattigaste måste man också fundera på nya kanaler. Thandi Mgwebi från National Research Foundation of South Africa lyfter fram de center för matsäkerhet som informerar om undernäring och gifter med mera. I text och pedagogiska bilder visar man hur sammanhangen ser ut. På landsbygden kan det ge den första kontakten med vetenskapliga koncept.

– Jag tror att människor inser att vetenskapen kan ge stabilitet till samhället när de ser att forskning är ett sätt att undvika matkriser, säger Thandi Mgwebi.

En annan kanal som i teorin är tillgänglig för många afrikaner är den Sida-stödda nättidskriften SciDev.Net som producerar vetenskapsnyheter utifrån villkoret att de ska ha relevans för människor i utvecklingsländerna. Malariamediciner och jordbruksteknik går då före gravitationsvågor och dna. Chefredaktören Nick Ishmael Perkins mål är att vetenskap inte ska ses som en onödig belastning.

– Det gäller att visa att vetenskap är en del i att utveckla samhället, att man behöver lägga resurser på forskning även om det finns människor som inte har mat för dagen, säger Nick Ishmael Perkins.

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter