Vad menar vi med att forskning ska vara till nytta?

2019-11-12

En ständigt återkommande diskussion, bland såväl forskare och finansiärer som bland politiker och potentiella avnämare, är forskningens nytta. Att forskning ska bidra till både akademi och samhälle är en grundläggande utgångspunkt, men vad innebär egentligen devisen att forskningen ska vara till nytta?

Utan att uppehålla mig vid vetenskapliga analyser av begreppen nytta och genomslag – utifrån exempelvis teorier baserade på filosoferna Jeremy Benthams och John Stuart Mills nyttoetik – kan jag snabbt konstatera följande: Vad som avses med, och anses som, nytta och hur man bedömer genomslag varierar både inom och mellan olika vetenskapliga områden.

Inom akademin är forskning till nytta för både utbildning och annan forskning. All högskoleutbildning ska vila på vetenskaplig grund, och nya studier och analyser för (förhoppningsvis) tidigare forskning framåt. Det vetenskapliga arbetet förväntas också vara till nytta för omgivande samhälle och kunskap behövs inom alla samhällsområden. Ett aktuellt exempel är frågor kopplade till hur vi kan skapa ett hållbarare samhälle, utifrån många olika aspekter. Här har forskningen en viktig funktion att fylla när det gäller att bidra med kunskap. Efterfrågan på kunskap är också stor från politiker, beslutsfattare, näringsliv med flera, även om vi också kan skönja en viss skepsis eller misstroende från vissa politiska företrädare.

När forskningens nytta diskuteras framträder också olikheter mellan vetenskapsområden. Viss forskning har en tydlig och direkt nytta i akademiska sammanhang, medan samhällsnyttan kan framstå som mera perifer, och tvärt om. Detta blir särskilt tydligt när forskningens genomslag och påverkan ska bedömas. Här tycks det akademiska genomslaget ha en större betydelse, då vi framför allt värderar impaktfaktorer kopplade till vetenskapliga citeringar utifrån bibliometriska analyser.

Den största nyttan med, och genomslaget för, delar av den samhällsvetenskapliga forskningen återfinns emellertid i samhället. Denna forskning spelar en betydligt blygsammare roll i de bibliometriska mätningarna. Rättsvetenskapen är ett bra exempel på detta. Stora delar av den rättsvetenskapliga forskningen fokuserar på eller utgår ifrån konkreta samhällsproblem, kopplat till juridiska frågor.

Rättsvetenskapens kontext är både intern och extern, med vetenskapliga analyser av rättens konstruktion och tillämpning, i relation till både andra regleringar och påverkan i samhället. Om rättsvetenskaplig forskning leder till ny eller förändrad lagstiftning, eller påverkar tolkningen av juridiken i domstolar och myndigheter – då har forskningen haft stor nytta och impakt. Tyvärr är detta något som sällan syns i våra akademiska analyser av forskningens nytta och genomslag.

6

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter