Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

En dyr sportbil på universitetets parkering kan vara värd priset

På parkeringen vid mitt universitet har jag noterat att det ibland står en sprillans ny sportbil i miljonklassen skriver Robert Östling.

Bilen väcker min nyfikenhet, inte för att jag är bilintresserad, utan för att jag undrar hur man har råd med en sådan bil om man jobbar på universitet. Häromdagen slog det mig dock vad som kan vara svaret på min undran: lärarundantaget.

Lärarundantaget har funnits sedan 1949 och innebär att forskare som forskar fram en uppfinning har rätt till alla intäkter från uppfinningen. Inom samhällsvetenskap är det förmodligen få som tjänar särskilt mycket pengar på grund av lärarundantaget, men inom andra forskningsområden kan det innebära desto mer i klirr i kassan. Det är ganska unikt för Sverige att ha denna för forskarna generösa lagstiftning. Flera andra europeiska länder har under 2000-talet övergått till en lagstiftning som påminner om den amerikanska.

Den amerikanska lagstiftningen infördes 1980 och innebar att äganderätten till forskningsresultat som finansierats federalt flyttades från forskningsfinansiären till lärosätena. Många lärosäten valde en modell som innebär att forskaren behåller 1/3 av intäkterna och lärosätet får 2/3. Reformen har betraktats som en viktig orsak till att USA framstått som bättre på att kommersialisera akademisk forskning än europeiska länder.

Flera europeiska länder införde i början av 2000-talet en liknande lagstiftning där lärosäte och forskare delar på intäkterna. Detta gjordes dock utan tanke på att utgångsläget skiljde sig åt i USA och Europa. Den amerikanska reformen innebar en decentralisering och att forskarna fick starkare ekonomiska drivkrafter att kommersialisera sin forskning än förut. I de europeiska länder som inspirerats av den amerikanska reformen var utgångsläget däremot likt det svenska lärarundantaget, och förändringarna innebar därför att forskarna fick svagare ekonomiska drivkrafter.

I en ännu opublicerad studie utvärderas avskaffandet av det norska lärarundantaget. Studien kommer fram till att det norska avskaffandet innebar en halvering både av antalet nya företag och antalet patent. Det finns inga tecken på att reformen ledde till att forskarna blev flitigare på andra områden, antalet publiceringar påverkades i alla fall inte. Utvärderingar av motsvarande reformer i Finland, Norge och Tyskland kommer fram till liknande resultat. Denna rafflande historia om lärarundantaget berättas i en färsk artikel i Ekonomisk Debatt av lundaforskarna Olof Ejermo och John Källström. Länk till annan webbplats.

De undersöker även hur svensk akademi står sig i konkurrensen med till exempel USA när det gäller att omvandla forskning till patent. De finner att Sverige klarar sig bra. Mycket tyder alltså på att Sverige gjorde rätt i att behålla lärarundantaget. Det innebär visserligen att vi forskare som inte drar nytta av lärarundantaget för egen del får stå ut med några fräsiga bilar på parkeringen, men det förefaller vara ett pris som det kan vara värt att betala. Kanske finns det till och med en poäng med det, att visa ungdomar att det inte bara är fotbollsstjärnor och börshajar som kör sportbil, och att en forskarkarriär inte behöver vara förknippad med en dammig manchesterkavaj och en rostig Skoda?

Mer om skribenten

  • Forskare

    Han skriver om nationalekonomi, politik och vetenskapliga metodfrågor. Robert Östling studerar bland annat effekten av plötslig rikedom.

Relaterat innehåll

Nyhet 8 november 2023

Redaktionen

Han skriver i gränslandet mellan humaniora och naturvetenskap och hur dessa ämnen kan befrukta varandra. Johan Frostegård är professor i medicin vid Karolinska institutet och speci...

Debatt 23 oktober 2023

Datainstitutet Ymner

En omorganisation från fem till tre myndigheter för forskningsfinansiering förbättrar inte kvaliteten på svensk forskning och innovation. Det oberoende datainstitutet Ymner vill he...

Debatt 3 oktober 2023

Lena Svendsen, IKEM

Innovations- och kemiindustrin står inför en av vår tids största utmaningar: klimathotet. Samtidigt drar regeringen undan mattan för svensk innovation och forskning genom kraftiga ...