En dyr sportbil på universitetets parkering kan vara värd priset

2017-10-16

På parkeringen vid mitt universitet har jag noterat att det ibland står en sprillans ny sportbil i miljonklassen. Bilen väcker min nyfikenhet, inte för att jag är bilintresserad, utan för att jag undrar hur man har råd med en sådan bil om man jobbar på universitet. Häromdagen slog det mig dock vad som kan vara svaret på min undran: lärarundantaget.

Lärarundantaget har funnits sedan 1949 och innebär att forskare som forskar fram en uppfinning har rätt till alla intäkter från uppfinningen. Inom samhällsvetenskap är det förmodligen få som tjänar särskilt mycket pengar på grund av lärarundantaget, men inom andra forskningsområden kan det innebära desto mer i klirr i kassan. Det är ganska unikt för Sverige att ha denna för forskarna generösa lagstiftning. Flera andra europeiska länder har under 2000-talet övergått till en lagstiftning som påminner om den amerikanska.

Den amerikanska lagstiftningen infördes 1980 och innebar att äganderätten till forskningsresultat som finansierats federalt flyttades från forskningsfinansiären till lärosätena. Många lärosäten valde en modell som innebär att forskaren behåller 1/3 av intäkterna och lärosätet får 2/3. Reformen har betraktats som en viktig orsak till att USA framstått som bättre på att kommersialisera akademisk forskning än europeiska länder.

Flera europeiska länder införde i början av 2000-talet en liknande lagstiftning där lärosäte och forskare delar på intäkterna. Detta gjordes dock utan tanke på att utgångsläget skiljde sig åt i USA och Europa. Den amerikanska reformen innebar en decentralisering och att forskarna fick starkare ekonomiska drivkrafter att kommersialisera sin forskning än förut. I de europeiska länder som inspirerats av den amerikanska reformen var utgångsläget däremot likt det svenska lärarundantaget, och förändringarna innebar därför att forskarna fick svagare ekonomiska drivkrafter.

I en ännu opublicerad studie utvärderas avskaffandet av det norska lärarundantaget. Studien kommer fram till att det norska avskaffandet innebar en halvering både av antalet nya företag och antalet patent. Det finns inga tecken på att reformen ledde till att forskarna blev flitigare på andra områden, antalet publiceringar påverkades i alla fall inte. Utvärderingar av motsvarande reformer i Finland, Norge och Tyskland kommer fram till liknande resultat.  Denna rafflande historia om lärarundantaget berättas i en färsk artikel i Ekonomisk Debatt av lundaforskarna Olof Ejermo och John Källström.

De undersöker även hur svensk akademi står sig i konkurrensen med till exempel USA när det gäller att omvandla forskning till patent. De finner att Sverige klarar sig bra. Mycket tyder alltså på att Sverige gjorde rätt i att behålla lärarundantaget. Det innebär visserligen att vi forskare som inte drar nytta av lärarundantaget för egen del får stå ut med några fräsiga bilar på parkeringen, men det förefaller vara ett pris som det kan vara värt att betala. Kanske finns det till och med en poäng med det, att visa ungdomar att det inte bara är fotbollsstjärnor och börshajar som kör sportbil, och att en forskarkarriär inte behöver vara förknippad med en dammig manchesterkavaj och en rostig Skoda?

4 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Helén Persson

    Fack- och professionsförbundet SULF tror att Sverige gör rätt i att behålla lärarundantaget för att det ytterst är en fråga om kvalitet. Lärare och forskare är anställda för att undervisa och forska och ansvarar för undervisningens och forskningens kvalitet. Det betyder att lärarna av kvalitetsskäl måste ha full koll på hur undervisningsmaterialet används. Det är bara läraren som kan ansvara för att den kunskap som förmedlas inte är föråldrad eller på annat sätt bristfällig, och att den speglar aktuell forskning. Varnande exempel från bland annat USA visar hur föråldrad forskning lever kvar på kursplattformar och i andra sammanhang som ansvarig lärare för länge sedan lämnat. Ur ett sådant perspektiv är det förundersamt att svenska lärosätesledningar ens tänker tanken att ta över ansvaret för att de resultat som offentliggörs är fortsatt aktuella och i forskningens framkant. Att lärare och forskare på motsvarande sätt äger rätten till sina patent torde utgöra en drivkraft till fortsatt utveckling av hög kvalitet.
    Helén Persson, 3:e vice ordförande i SULF

    2017.10.17

  • Daniel Söderström

    Jag har också sett att lärarundantaget lett till hemlighetsmakeri, undanhållna forskningsresultat, ogynnsam konkurrens mellan grupper på universiteten, tveksamma prioriteringar, mycket otydlig gräns mellan privat verksamhet och statlig och utnyttjande av doktorander.

    2017.10.19

  • Robert Östling

    Helén: Tack för informationen om hur SULF tänker kring detta.

    Daniel: Jag kan också se att det finns andra tänkbara problem och jag kanske därför borde uttryckt mig lite försiktigare. Frågan är dock hur mycket dessa andra problem skulle påverkas av en reform. Det bästa vore att försöka hitta sätt att mäta dessa andra aspekter och studera hur de förändrades i våra grannländer.

    2017.10.25

  • Universitetsifrågasättande doktor

    Daniel har en poäng i att gråzonerna borde göras mera transparenta när det gäller forskningsprojekt och hur forskningsprojektledare kan nyttja doktorander eller studenter till att utveckla sina patenterbara resultat. Ibland utan att underordnad studerande ens är medveten om det, vilket också är en underlig maktsituation i förhållande till examinator eller ansvarig handledare.

    Jag upplever idag en slags bolagiseringstänk från universiteten, men de är inte bolag utan en gemensam samhällsresurs. Det är inte universitets holdingbolag som ska ha pengar tillbaka från kommersialisering av forskningsresultat utan hela samhället och upphovsforskaren.

    Rent principiellt borde väl skattemedelsdrivna statliga myndigheters resultat, d.v.s. universitetens resultat, tillfalla alla skattebetalarna och inte individer. Samtidigt ska givetvis individens/forskarens insats premieras kraftigt. Kanske en statlig patentsamling som licensierar gratis till svenska företag, där staten kan betala ersättning till upphovsmannen/forskaren i de fall patenten faktiskt används. Det är vid användning de ger intäkter till samhället i form av arbetstillfällen och ekonomisk återmatning.

    Inte alls en färdig lösning men kanske något att tänka på?

    2017.10.26