Ses vi i Tråante? Dags att fira 100 år av gränslös kamp

2017-01-11

I år firas hundraårsjubileet av det första samiska kolonialstatsöverskridande mötet. Då samlades 150 samer, varav 40 kvinnor, i Metodistkirken i Trondheim (på samiska Tråante) mellan den 6 och 9 februari 1917.

Mötet hade organiserats av Brurskankens samiske kvindeförbund, däribland den samiska föregångaren Elsa Laula Rehnberg. Frågorna på agendan var: renskötseln, hälsofrågor, relationerna med ”fastboende”, mellansamiska relationer, utbildning och organisering.

Än idag är dessa frågor lika brännande. Renskötseln är ännu hotad. Idag mer än någonsin till följd av kolonialmakternas industriella och militära intrång och destruktiva användningar av marker och vatten. Relationerna är därför fortfarande ansträngda mellan ”fastboende” och samer, även om det självklart även finns väldigt många goda relationer också. Samer och de invandrade svearna har ju gubevars delat territorium i tusentals år. Många är förstås kärleks-, vänskaps- och familjerelationerna dem emellan. Innan Gustav Vasa inledde sitt koloniala företag så var faktiskt samer en självklar del av eliten, något som få svear (och samer) känner till.

I början av 1900-talet hade rasbiologin hunnit bli fullt utvecklad, med skallmätningar på levande människor och stölder av döda samiska kroppar ur sina gravar. Rasbiologin – med ett verksamt institut i Uppsala ända fram till 1958 – orsakade med sina kategoriseringar och övergrepp trauman som ger både variga och blödande sår än idag.

Dessutom finns fotografierna från övergreppen kvar i statliga arkiv. Samiska döda kroppar ligger i lådor hos svenska statliga myndigheter. Etiska protokoll utifrån samiska perspektiv saknas ännu helt och hållet. Rasismen hängde förstås ihop med det koloniala företaget att ta över territorium, rasism sker inte för ros skull.

Hela den samiska världen, liksom många andra, laddar nu för återträffen i Trondheim. Nu ska samisk organisering, bildning och kultur firas! De tre sametingen har plenum under dessa dagar, Samerådet träffas och föredrag, teater, konserter och utställningar bjuds. Till jubileet ger Norges bank ut ett minnesmynt, Kung Harald V och Norges statsminister kommer självklart att närvara. Från Sveriges regering vet jag att ministern med ansvar för Sametinget, Alice Bah Kuhnke, kommer att delta.

Jag ska dit, självklart! Jag åker dit med en god vän och kollega från ett annat kolonialstatsområde, Kim TallBear. Kim är själv Dakota och medborgare (citizen) i Sisseton-Wahpeton Oyate samt associate professor vid universitetet i Alberta. Vår tur går mellan de samiska metropolerna. Först till Jokkmokk och den 412:e vintermarknaden 2-4 februari. Vi organiserar och deltar vid seminarium och föreläsningar. Sedan direkt vidare till Tråante. Där ska vi framförallt uppleva detta historiska möte med allt vad det innebär, men också arrangera en egen workshop för att dra mer uppmärksamhet till forskningsfältet urfolksstudier och dess möjligheter att stärka det samiska samhället.

Det här forskningsfältet – Indigenous studies – existerar sedan fyra decennier. Fältet har sitt ursprung i urfolks kamp i de olika kolonialstaterna. Sedermera fick man (tog sig) plats inom akademin. Inom forskningsfältet är det övergripande målet just att främja urfolks perspektiv och urfolks fortsatta levnad, överlevnad och kultur. Ja, alltså på samma sätt som all kolonialstatsstödd forskning och undervisning har som uttalad ambition att stärka just kolonialstaternas perspektiv på demokrati, hållbara framtider och utveckling. I USA, Kanada, Nya Zeeland och Australien – och även på norsk och finsk sida av Sábme – Sameland – så är urfolksstudier numera självklara och det finns ett stort antal akademiska institutioner som leds av forskare som själva är urfolk.

På svensk sida av Sábme – i Sverige alltså – är det fortfarande ett till stor del okänt ämnesområde. Här finns även få samer (öppna med sin samiska identitet) som leder forskning och ännu färre samiska professorer.

Men, min förhoppning är att genom mitt, mina vänners och kollegers enträgna arbete på respektive håll, så ska forskningsfältet snart vara lika väl etablerat här. Vi kämpar på och ger inte upp.

Jag önskar er alla en god fortsättning på jubileumsåret 2017! Kanske möts vi i Tråante?

 

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter