Ger (vita) män värdefulla bidrag till Teknik och Naturvetenskap?

2016-11-02

I våras stormade det i medier och framförallt i sociala medier kring bristen på manliga perspektiv på naturvetenskap och teknik. Två KTH-studenter, män som vanligt, begärde att (vita) mäns perspektiv skulle tas på allvar inom teknisk utbildning.  De skrev bland annat: ”Vi förstår inte vad som förhindrar att teknik även ska innefatta formgivning, inte heller varför teknik med maskulina attribut fortfarande undervärderas eller utesluts.”

KTH:s ledning svarade snabbt att man skulle ta kritiken om bristen på manliga perspektiv på allvar. Jag vet inte hur långt man kommit i detta arbete, men nyligen blossade debatten upp igen i sociala medier – i forumen Universitetsläckan och Högskoleläckan där många inom svensk akademi huserar. Artikeln som diskuterades var Are STEM Syllabi Gendered? A Masculinist Critical Discourse Analysis, skriven av doktoranden Laurence Parson, University of North Dakota. Eller rättare sagt, det var först inte Parsons artikel som diskuterades utan en sågning av den, eftersom Parson påstods hävda att män är för dumma för att förstå logik.

Jag tog mig tiden att läsa Parsons artikel och måste säga att hans analys är tämligen grund. Vore jag hans handledare skulle jag föreslå att den utvecklas bättre i kommande artiklar till doktorsavhandlingen. Dock lyfter Parson fram viktiga perspektiv och ett material som absolut är i behov av granskning. En viktig fråga är ju just om hur mäns deltagande i STEM – (Science, Technology, Engineering, Mathematics), eller som det brukar förkortas i Sverige – TekNat – kan stärkas. Här har undervisningen en avgörande betydelse. Att män har viktiga perspektiv på teknik borde ju vara självklart för alla, att (vita) män borde kunna vara minst lika goda forskare och ingenjörer som kvinnor och icke-vita män är ju faktiskt även en demokratisk fråga.

Jag har inte sett någon liknande omfattande studie av hur just (vita) mäns närvaro kan främjas inom STEM genom litteraturlistor och kurs-PM på senare tid. Det gjordes dock stora insatser inom det här området i slutet av 90-talet.  Parsons artikel är helt klart värd att läsas och diskuteras och liknande undersökningar skulle behöva göras även i Sverige. Frågan om hur kunskapsproduktion inom STEM/TekNat ser ut är ju också av största betydelse. Och då för samhället i stort. Att (vita) mäns erfarenhet tas tillvara i designen av tekniska system känns faktiskt relevant. Det pågår dessutom forskningsinsatser vid Uppsala universitet för att aktivt stärka (vita) mäns deltagande i STEM/TekNat. Så det finns hopp för framtiden.

Nu har nog läsaren kommit fram till att jag både retas och förvanskar lite. Att jag bytt perspektiv och att till exempel doktoranden Laurence Parson egentligen heter Laura Parson och har skrivit en artikel med rubriken Are STEM Syllabi Gendered? A Feminist Critical Discourse Analysis. Inspiration kommer från det fantastiska Twitterkontot ManWhoHasItAll, en ständig källa till nya insikter, igenkännande leenden och ibland gapskratt.

Jag avslutar med några belysande tweets som ger lite tankeföda kring akademisk kunskapsproduktion, teknisk design och mäns perspektiv. Jag ska även avslöja att det faktiskt var en manlig forskarkollega vid University of Alberta, Kanada, som fick mig att börja följa kontot.

TODAY’S QUESTION: Are men too emotional to make a serious contribution to research?

TODAY’S QUESTION: Is it time we started to take men’s very worthwhile contribution to STEM seriously?

”I just don’t find men’s history very interesting or revealing. Am I allowed to say that?” Kathy, historian

TODAY’S DEBATE: Should there be a special car, just for men?

”I will support men as much as possible but at the end of the day, I hire the best woman for the job.” Sally, tech boss.

TODAY’S DEBATE: How can a man speak out loud in a meeting WITHOUT coming across as hysterical?

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter