Prenumerera på Curies nyhetsbrev

Nyheter, krönikor och debatter om forskarens vardag och aktuella forskningsfrågor. Varje vecka i din inkorg. Ges ut av Vetenskapsrådet.

Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Kartor över okända världar

Jag har alltid varit fascinerad av kartor. Finns det något mer spännande än en skattkarta? Vem kan motstå att utforska det okända i jakten på en skatt, skriver Martin Rosvall.

Mina första skattkartor ritade mamma eller pappa och de ledde ofta till fruktgömmor i lådor och skåp. Sedan blev det mer avancerat. Den första kartan ledde till en ny karta, som ledde till en ny karta, och så vidare, innan skatten kunde bärgas. Men själva skatten var naturligtvis inte huvudbehållningen; vägen dit var alltid roligast. Vad föreställer kartan? Var befinner jag mig? Var är skatten? Hur kan jag komma dit?

Innan jag kunde läsa och skriva började jag att göra mina egna skattkartor, vars områden snart utvidgades till gården, kvarteret och byn. Kvällssagorna inspirerade. Tiden då jag lyssnade till Robert Louis Stevensons Skattkammarön är en epok i min barndom.

Sedan tog Fridtjof Nansen mig över Grönland, Roald Amundsen mig till Sydpolen och Axel Hamberg mig till Sarek. De drogs alla till det okända och kom alla hem med observationer som sammanställdes till kartor. Med ett försprång på hundra år lockade de med mig på deras upptäcktsresor, Hamberg inte bara litterärt. Bland miljonåriga fjäll i vår sista vildmark är ett sekel ett ögonblick och hans hundraåriga guidebok fungerade utmärkt som skattkarta över för mig okända platser.

Om det hade funnits en sjätte outforskad kontinent hade jag kanske varit på väg dit nu. Istället har jag sökt mig till outforskade komplexa system, det vill säga alla de system som inte kan förklaras av summan av delarna. Det heter ju att helheten är större än summan av delarna och inom mitt forskningsfält komplexa nätverk försöker vi beskriva dem som summan av delarna plus interaktionerna mellan delarna.

Ta influensaspridning som exempel. Det räcker inte med att veta sannolikheten för att en person som exponeras för virus kommer att smittas för att beräkna hur många personer som kommer att smittas vid ett utbrott. Hur vi rör oss och vem som träffar vem och när är helt avgörande. Nyckeln till att förstå dessa system är därför att förstå hur mönstren av interaktioner påverkar systemen. Och hur gör man det för tusentals eller ofta miljontals interaktioner? I mitt fall genom att utveckla matematik, algoritmer och visualiseringar som förenklar och framhäver viktiga strukturer i myllret av interaktioner. Helt enkelt genom att utveckla kartor för komplexa system i sann upptäckaranda.

Vi har gjort geografiska kartor i tusentals år, så när flygfoton och senare satellitbilder blev tillgängliga så var det rena ingenjörsproblem att göra användbara kartor. För kartor över nätverk har vi däremot fått ge oss ut i okänt tvärvetenskapligt land. Den upptäcktsresan har med hjälp av informationsteori och matematisk statistik hittills fört mig till samarbeten med bland andra rättsforskare, sociologer, bibliometriker, biodiversitetsforskare, cancerforskare och forskare på Federal Reserve. I samtliga fall drar jag nytta av mina upptäcktsresande förebilder och deras nyfikenhet, målmedvetenhet och uthållighet. Vem vill med ut i det okända på jakt efter nästa skatt?

Mer om skribenten

  • Porträttbild Martin Rosvall.

    Docent i fysik och föreståndare för Icelab

    Martin Rosvall skriver om att forska tvärvetenskapligt och vikten av att ständigt vara i rörelse. På sin lediga tid ägnar han sig gärna åt längdåkning.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 16 april 2024

Lisa Kirsebom

I den svenska sjukvården samlas mängder av data in som kan bli en enorm tillgång för forskare. Men otydliga lagar och tekniska utmaningar bromsar användandet. Nu växer arbetssätt o...

Nyhet 16 april 2024

Lisa Kirsebom

Hälsodata har blivit en allt viktigare tillgång för forskningen. De kan hjälpa oss att få svar på frågor om alltifrån samhällsreformer till medicinska behandlingar. Men enkel tillg...

Krönika 17 januari 2024

Hur kan man föreställa sig hur något kommer att se ut i framtiden? Annie Lindmark skriver om metoden spekulativ design.