I tidiga tonåren skrev Louise Bringselius en insändare om att personalen inom offentlig sektor måste få mer att säga till om. Intresset för organisation och ledning väcktes tidigt och har knappast mattats av. Nu är hon föreståndare på nybildade Institute for Public Affairs.
Kvinnor som vill göra karriär inom akademin möter fortfarande större hinder än män, men skillnaderna har jämnats ut. Bilden att kvinnor lämnar akademin i större utsträckning stämmer inte, enligt en ny rapport från Vetenskapsrådet.
Alternativa metoder kan vara mer effektiva, mer ekonomiska och mer exakta jämfört med att använda försöksdjur som ska efterlikna människan. Det menar forskarna Gunnar Cedersund och Lena Palmberg som båda anser att hur forskning finansieras fördröjer utvecklingen av nya modeller.
Till hösten ska doktorander vid Örebro universitet få gå en pilotutbildning i forskningskommunikation. Den ska ge dem kunskaper, verktyg och praktisk erfarenhet av hur man kommunicerar forskning. På sikt skulle en sådan kurs kunna bli obligatorisk för alla doktorander i Sverige.
När Högskolan Kristianstad införde prestationsbaserad forskningstid gynnades kvinnorna på lärosätet. De senaste två åren har 60 procent av det interna forskningsanslaget gått till kvinnliga forskare, jämfört med 30 procent tidigare.
Etnologen Rebecka Lennartsson växte upp i ett torp nära skogen och tyckte att städer var skrämmande. Nu är hon forskningschef på Stadsmuseet i Stockholm och aktuell med en bok om verklighetens Ulla Winblad.
I år är det val till forskningsrådens styrelser och ämnesråd. Viktiga val som påverkar forskningens inriktning och fördelning av anslag, men engagemanget inom forskarsamhället kunde vara större. Det tycker tre forskare som alla har varit involverade i valprocessen vid olika tillfällen.
Hon skriver om forskarens digitala och fysiska liv och förutsättningar. Lena Lid Falkman forskar om ledarskap, organisation och kommunikation vid Handelshögskolan i Stockholm och har ett lektorat i arbetslivsvetenskap vid Karlstads universitet. På sin fritid konsumerar hon populärkultur tillsammans med familjen.
Alternativ till djurförsök hanteras oftast som en djurskyddsfråga. Men om forskare klev fram och berättade mer om nyttan av nya alternativa metoder skulle frågan kunna bli strategiskt viktig för svensk forskning och innovation. Det visar en ny rapport.
Veterinärmedicinen och humanmedicinen brukar betraktas som ”skilda världar”, men under coronapandemin har dessa världar mötts. När ett covidtest ska analyseras spelar det faktiskt ingen större roll om provet kommer från en människa eller en katt.
