Forskningsstudier genomförs inte alltid enlig regelboken. De kan lova för mycket, visa på samband som inte finns eller inte vara replikerbara. Det vet två forskare som har varit med om att granska studier inom olika discipliner – och upptäckt många brister.
Gonçalo Castelo-Branco och hans forskargrupp vid Karolinska institutet har gjort banbrytande upptäckter om hur cellerna i hjärnan fungerar. Det kan leda till nya behandlingar av den kroniska sjukdomen multipel skleros, MS. − Vetenskap är inte linjärt. Många intressanta fynd görs när man får resultat som man inte förväntade sig från början.
Att vara författare till ett vetenskapligt arbete innebär både en merit och ett ansvar. Men vem som förtjänar den meriten och hur ansvaret ska fördelas är inte självklart – frågor som får ökat fokus när författarlistorna på vetenskapliga artiklar växer.
Många länder i Europa har speciella system för vetenskaplig rådgivning till beslutsfattare – men inte Sverige. Coronavirusets spridning gör dock frågan allt mer aktuell också här.
Att studera hur forskningskommunikation fungerar och når ut har blivit allt viktigare. Det visar inte minst det som händer under pandemin, när korrekt information snabbt måste nå så många som möjligt – och på ett sätt så att människor tar den till sig.
Tajming, tålamod och social förmåga är viktiga egenskaper för forskare som vill kunna påverka de politiska besluten. Det menar statsvetaren Åsa Knaggård som i flera år har studerat relationen mellan forskning och politik.
Hur kan man förändra synen på forskning och öka människors intresse för forskningsfrågor? Två försök att skapa nya bilder av forskarvärlden är den populärvetenskapliga You tube-kanalen BOOA och programmet Förklara din forskning på Axess TV.
Forskaren Stefan Buijsman har alltid tänkt snabbare än andra och var bara 20 år när han doktorerade i matematisk filosofi. Nu funderar han på allt från vad matematik egentligen är, till hur barn lär sig matematik och vad artificiell intelligens innebär för oss alla.
Han bloggar om samhällsvetenskaplig forskning och akademiskt skrivande. Johan Alvehus är docent och lektor vid Lunds universitet och forskar om ledning av organisationer. På sin fritid umgås han med familjen, spelar saxofon och drömmer om att resa med zeppelinare.
En gång sågs tecknade serier som skräpkultur, men nu har de tagit plats inom humanistisk forskning. I Sverige har den första hedersdoktorn i fältet utsetts på Malmö universitet: Pascal Lefèvre från Belgien.
