Internet och politiskt deltagande i auktoritära regimer

2015-02-06

Informations- och kommunikationsteknikens oerhörda utveckling under de senaste decennierna har fört med sig stora förhoppningar om demokratiserande effekter. Såväl i etablerade demokratier som i icke-demokratiska samhällen. Förhoppningarna har vilat på tanken om att kraftigt utökad tillgång till information och effektiviserande kommunikationsvägar på sikt skulle göra stängda och repressiva samhällsmodeller omöjliga. Att dessa förhoppningar inte infriats är uppenbart. Att såväl icke-demokratiska som demokratiska stater utnyttjar informationsteknikens potential för övervakning, filtrering och censurering av informationsflöden har synliggjort teknikens dubbelhet. Här vilar nya möjligheter för såväl liberaliserande och demokratiserande praktiker som repressiva styrningsmekanismer.

Samtidigt finns det tecken på en positiv utveckling i icke-demokratiska stater. FN:s återkommande ”World E-Government Survey”, en omfattande länderjämförelse som genomförts sedan 2003, visar tydligt på en utveckling mot ökade och förfinade möjligheter för elektroniskt deltagande även i icke-demokratier. Med elektroniskt deltagande menas här former för politisk påverkan som staten initierar eller ställer sig bakom, vilka utnyttjar informationstekniken på olika sätt[1].  Särskilt bland länder, som av organisationen Freedom house räknas som icke fria, ses en markant positiv utveckling. Dessa undersökningar har även legat till grund för att Bahrain, förra året prisades för sin snabba och omfattande utveckling av elektronisk tjänster riktade till landets medborgare. I FN:s rapporter nämns även Kina som ett positivt exempel på ett land som nått långt när det gäller att ge sina medborgare möjligheter att delta politiskt via internet.

Figuren visar de genomsnittliga värdena på FN:s E-participation index för länderna inom respektive frihetsstatus enligt Freedomhouse ”Freedom in the world report”. Vid år markerade med en asterisk saknas mätningar från FN. I dessa fall estimeras värden baserat på tidigare och senare mätningar.

En angelägen fråga är därför vad den snabba positiva utvecklingen i auktoritära regimer egentligen står för. Ser vi här tecken på den teknikdrivna demokratiseringsvåg som visionära teknikentusiaster hoppats på? Mycket lite tyder på att så är fallet. I ett antal studier har jag tillsammans med kolleger studerat relationen mellan elektroniskt deltagande och demokratisering i auktoritära regimer. Dessa studier har visat att demokratisering på intet sätt samvarierar med utökade möjligheter till elektroniskt deltagande i icke-demokratiska regimer. Den främsta drivkraften förefaller istället vara den ekonomiska globaliseringen. I analyser av elektroniskt deltagande i auktoritära regimer har export- och importhandelns omfattning samt frånvaron av barriärer och restriktioner mot internationell handel störst betydelse. I auktoritära stater som är starkt beroende av internationell handel förefaller viljan att skapa förutsättningar för elektroniskt deltagande vara som störst. En tolkning av sambandet är att det elektroniska deltagandet används som en legitimeringsstrategi för att signalera öppenhet, demokratisering och modernisering gentemot internationella handelspartners.

En annan viktig faktor att beakta när det gäller ökat elektroniskt deltagande i icke-demokratier är hur dessa länder utnyttjar informationsteknikens mer repressiva möjligheter – så som övervakning och filtrering- eller censurering av information. För att göra detta har jag ställt FN:s kartläggning av förekomsten av elektroniskt deltagande i auktoritära stater i relation till organisationen Freedom house granskning av hur friheten på nätet begränsas i ett urval av världens länder. Analyserna visar att samtliga icke-demokratiska länder som skapat betydande förutsättningar för elektroniskt deltagande på nätet samtidigt begränsat medborgarnas friheter att kommunicera och tillägna sig information via internet. Det förefaller alltså som om morot och piska används på samma gång. Å ena sidan ges medborgare möjlighet att påverka politiken via internet, å andra sidan övervakas deras kommunikation och deras tillgång till information begränsas.

Sammantaget förefaller mycket lite stödja tolkningen att FN:s rapporter påvisar en verklig demokratisering som innefattar en betydande maktöverföring från nuvarande eliter till medborgarna. Inte desto mindre är det viktig att studera och granska denna ”elektroniska demokratisering” med en kritisk blick. Inte minst då repressiva regimer annars kan dra fördelar av att visa upp en demokratisk fasad. Vidare är det viktigt att inte heller utesluta möjligheten att de steg som trots allt har tagits mot att öka det politiska deltagandet på nätet i slutändan kan tänkas få en demokratiserande effekt. Detta genom att de skapar förutsättningar för medborgare att organisera sig för att nå politisk förändring och således utnyttja tekniken på sätt som går bortom regimens avsikter.

För den som vill läsa vidare om detta tema finns mina studier här:

Åström, J., Karlsson, M., Linde, J., & Pirannejad, A. (2012). Understanding the rise of e-participation in non-democracies: Domestic and international factors.Government Information Quarterly, 29(2), 142-150. http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0740624X12000093

Linde, J., & Karlsson, M. (2013). The Dictator’s New Clothes: The Relationship Between E-Participation and Quality of Government in Non-Democratic Regimes. International Journal of Public Administration, 36(4), 269-281. http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/01900692.2012.757619

Karlsson, M. (2013). Carrots and sticks: internet governance in non–democratic regimes. International Journal of Electronic Governance, 6(3), 179-186. http://inderscience.metapress.com/content/k25426823100hr67/


[1] Ett vanliga exempel på elektroniskt deltagande är så kallade E-förslag, vilka förekommer i flera Svenska kommuner. E-förslag innebär att medborgare ges möjlighet att lansera förslag på politiska förändringar via en hemsida där förslagen sedan kan signeras av andra medborgare och vilka när de samlat nog många signaturer, behandlas i fullmäktige.

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter