Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Hellre anonymisering än kvotering

För några månader sedan, hemma hos mamma och pappa, la jag fram framtidsspaningen att den kanadensiske psykologiprofessorn Jordan Peterson snart skulle ta svenska medier med storm, skriver Marina Rantanen Modeer.

Nu när han faktiskt har besökt Sverige efterlämnade han samma debatt om biologi och kön som pågått i den engelskspråkiga världen det senaste året. Det är uppenbart att frågan om huruvida biologiska faktorer har någon inverkan på våra intressen eller inte är politiskt laddad, det rör inte bara fakta och forskning. Under åtminstone hela min uppväxt har politiken dragit andra slutsatser och för dem som drivit linjen att det bara handlar om kultur är det märkbart smärtsamt att höra något annat. Den är som en vålnad från det förgångna som man trodde att man hade blivit av med.

Det finns mycket som pekar på att sanningen bakom våra val ligger i kombinationen av biologi och mekanismer i vår socialisering. Fysiken uppför sig som den vill oavsett vad vi säger om den, men samhällsveteskapliga rön kan faktiskt påverka hur vi människor uppför oss. Anta för stunden att vår socialiseringsprocess leder till att vi får färre kvinnliga ingenjörer än vad vi egentligen skulle kunna få om vi hade en annan kultur. Anta också att det här är ett problem som bör åtgärdas – vad ska vi i så fall göra?

Svaret ligger nog delvis i att få fram kvinnor på maktpositioner inom de områden som vi vill att flickor ska intressera sig för. Frågan är bara hur. Att kräva att en kvinna exempelvis ska få en utlyst robotikprofessur baserat på meriten att vara kvinna är märkligt om jobbet går ut på att forska om robotar. Det är alldeles för sent att göra något på den nivån, något måste göras långt tidigare, och inkvotering är skadligt. Vi kvinnor blir som grupp offer för misstanken att vi inte vet vad vi håller på med och i längden skulle alla missgynnas av ett system som slutar välja personal efter meriter.

Istället bör anonymiserade urvalssystem införas. Sexism och rasism kan minskas åtminstone till viss del med fotolösa cv:n och antagningsprov utan namn. Meriter kan få tala utan lager av fördomar. Förr eller senare blir intervjuer nödvändiga, men stegen innan dess skulle kunna få vara anonyma.

Under det senaste året har jag diskuterat fenomenet Jordan Peterson med alla som varit intresserade. Att bilda mig en egen uppfattning om honom bortom mediebilden har tagit tid. Den forskning han hänvisar till ska enligt honom visa att det finns biologiska orsaker till att kvinnor väljer bort ingenjörsyrket. Men det spelar faktiskt ingen roll vad vi tror om biologins betydelse för våra val i ett system som saknar fördomsfulla filter. Ut med idén om inkvotering och in med anonymiserade urvalsprocesser.

Mer om skribenten

  • Marina Rantanen Modeer

    Doktorand

    Hon skriver om förutsättningarna för unga forskare i EU och det akademiska livets hypermobiltet. Marina Rantanen Modeer forskar om modellering av komplexa system.

Relaterat innehåll

Krönika 6 mars 2024

Det är hög tid att fler lärosäten lever som de lär och lyfter dem som bryter gamla beteenden och mönster. Att stå upp för jämlikhet och mångfald är också ett sätt att inte bara loc...

Krönika 16 oktober 2023

AI kan vara ett hinder i jämställdhetsarbetet. Men AI-lösningar kan också bidra till ökad jämställdhet och jämlikhet i vårt samhälle, skriver Annie Lindmark.

Krönika 4 oktober 2023

Först 1873 fick kvinnor tillträde till de svenska lärosätena. De kvinnliga pionjärerna påminner oss om villkoren som dagens studenter behöver för att vilja bli kritiskt tänkande oc...