Jämställdhet, karriärvägar, nyfikenhet och tvärvetenskap – frågor som engagerar

2014-09-23

Jag är en ung forskare, som sedan 2013 har varit ledamot i Sveriges unga akademi. Det har gett mig en fantastisk möjlighet att engagera mig och arbeta med frågor som är viktiga för mig. Sveriges unga akademi är ett oberoende, tvärvetenskapligt forum för några av de mest framstående unga forskarna i Sverige inom alla ämnesområden. För att skapa ett bra forskningsklimat i Sverige finns ett antal frågor som är viktiga och som engagerar mig.

Vi bör ge goda förutsättningar så att alla universitet kan skapa bra karriärsystem och uppmuntra dem till det. Sverige är av tradition en kunskapsnation. Problemet är dock att vi har byggt upp ett system där externa anslag har en central roll. Även om det är bra med externa medel så borde de vara det lilla extra och inte det som bygger upp tjänsterna på våra universitet.

Goda förutsättningar innebär därför att se till att basanslagen till universiteten är höga, inom alla ämnen. Idag premieras ofta naturvetenskaplig och medicinsk forskning, men det finns ett otal exempel som visar på att humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är minst lika angeläget. Viktiga delar där innefattar att dra lärdomar från historiska misstag samt att analysera samhällsfenomen.

Vad gäller karriärsystem är det självklart upp till universiteten, men ibland kan både morötter och piskor vara användbara. Ett öppet och transparant karriärsystem ger goda förutsättningar för att rekrytera de bästa forskarna. Om man är osäker på hur ett bra karriärsystem ser ut kan jag tipsa om att Sveriges unga akademi har tagit fram en bra modell. Jag ser framemot en implementering under de närmsta åren på alla lärosäten.

Förutom bra basfinansiering och ett genomtänkt karriärsystem så skulle jag gärna se färre riktade forskningssatsningar. Ju mer pengar som riktas, desto mindre fri forskning har vi råd med. Det är ur den nyfikenhetsdrivna fria forskningen som den verkligt banbrytande forskningen kommer och som även i förlängningen ger nya innovationer. Det finns en mängd olika exempel på vad som började som grundforskning men som vi idag har svårt att klara oss utan. Ett exempel är den kryptering som idag används av bankväsendet. Den har sin grund i talteori utvecklad av matematikerna Euklides (2000 år sedan) och Pierre de Fermat (400 år sedan).

Jag skulle även vilja slå ett slag för att underlätta för den tvärvetenskapliga forskningen, inklusive finansieringen av den. När olika traditioner från olika ämnen möts bildas nya spännande ämnen vilka i sin tur kan leda till banbrytande upptäckter. För den intresserade finns ett seminarium i oktober om uppkomsten av nya vetenskapliga discipliner. Läs mer här.

Slutligen skulle jag vilja se en ökad jämställdhet inom akademin. Det är allmänt känt att inom grundutbildningen och forskarutbildningen så har vi en jämn representation mellan könen medan högre upp i den akademiska karriären så är kvinnor i hög grad underrepresenterade och att utvecklingen går långsamt. Med nuvarande hastighet så beräknas en 40/60 representation av könen bland professorerna uppnås först 2047.

Sammanfattningsvis så ser jag framemot en jämställd akademi med tydliga karriärvägar samt att det skapas goda förutsättningar till intressant nyfikenhetsdriven forskning med goda möjligheter till tvärvetenskap.