Valets efterdyningar

2014-10-01

Så här drygt två veckor efter valen till Riksdag, Landsting och Kommun är det många som konstaterat att Sverige befinner sig i ett nytt politiskt läge där inget av de etablerade blocken når egen majoritet och med Sverigedemokraterna som tungan på vågen. I många kommuner finns också lokala partier som i varierande grad samarbetar med ett politiskt block. Vem som ska styra och vad politikens innehåll ska vara är fortfarande under förhandling på samtliga politiska nivåer. Vad innebär egentligen den uppkomna politiska situationen?

På nationell nivå kan vi konstatera att minoritetsregeringar inte är något nytt i svensk politik. Som mina statsvetarkollegor Hanna Bäck och Torbjörn Bergman skrivit om har 70% av de svenska regeringarna sedan efterkrigstiden varit minoritetsregeringar. Endast Spanien och Danmark har haft fler minoritetsregeringar. Minoritetsregeringarnas överlevnad i Sverige har dels berott på att andra partier inte aktivt blockerat regeringen. Exempelvis var det så Vänsterpartiet stödde Socialdemokratiska minoritetsregeringar. En annan variant är att vara ett explicit stödparti men inte ha något kontrakt som reglerar detta. Så var fallet med Centerpartiet och regeringarna Carlsson (och senare regeringen Persson) i mitten av 90-talet. Till sist finns de explicita samarbetena som regleras enligt skriftliga överenskommelser, såsom de V och MP samarbetade med regeringarna ledda av Göran Persson mellan 1998 och 2006.

Det unika med den situation som nu har uppkommit är att den Löfvénledda regeringen både måste kompromissa med sin regeringspartner Miljöpartiet, samtidigt som den också kommer bli tvungen att söka stöd i enskilda frågor hos andra partier. Detta kan ske både genom att vissa partier inte aktivt röstar emot förslag men också genom implicita eller explicita överenskommelser. Att den regering som med största sannolikhet väljs bara är den sjätte mest önskade av väljarna enligt SVT:s Vallokalsundersökning (VALU, se tabell på sidan 34) gör inte situationen lättare.  På den positiva sidan finns att kommer krävas mer aktiva Riksdagsledamöter och utskottens roll i lagstiftningsprocessen kommer sannolikt att öka. Vägen framåt är således både krokig och oförutsägbar.

På kommunal nivå är samarbeten över blockgränserna mera vardag. Enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting (SKL) medförde Alliansens inträde på nationell nivå  färre blocköverskridande samarbeten på kommunal nivå. Med blocköverskridande avses samarbeten där minst ett borgerligt parti och S eller V ingår. 2002 fanns 58 blocköverskridande samarbeten runt om i Sveriges 290 kommuner. 2006 hade det sjunkit till 41 st och 2010 till 38 st. Dessutom, om man räknar in de sammanhang när Miljöpartiet samarbetar med Alliansen som blocköverskridande samarbeten fanns blocköverskridande samarbeten i totalt 70 eller 24 procent av Sveriges kommuner för mandatperioden 2010-2014 (jag väljer här att inte tolka ett S-V-MP-samarbete som blocköverskridande).

Givet det osäkra politiska läget i flera kommuner tyder allt på att siffran för antalet blocköverskridande samarbeten med nödvändighet kommer att öka efter årets val. Samtidigt, på kommunal nivå finns som nyss nämndes en helt annan erfarenhet av den här typen av blocköverskridande samarbeten. Vidare, eftersom sammansättningen av kommunstyrelsen avspeglar sammansättningen i kommunfullmäktige ingår alltid fler partier än de i den styrande koalitionen, finns redan från början en annan samarbetskultur inbyggd på lokal nivå.

Vad får då det uppkomna politiska läget för konsekvenser för väljarna? Oavsett politisk nivå kommer det troligen bli svårare att utkräva politiskt ansvar. Ansvarsutkrävande – att veta vilka som styr och att ha möjlighet att politik vid kommande val rösta bort de styrande om man uppfattar att de inte fört en bra– försvåras vid minoritetsstyren och ju fler partier som sitter i den styrande koalitionen. Dessutom, enskilda uppgörelser med andra partier gör det ytterligare svårare att veta vem som är ansvarig. Samtidigt är ju vi väljare medansvariga för den uppkomna situationen – vi har ju bestämt oss för att fördela rösterna på andra sätt än tidigare. Resultaten från dagens opinionsmätning från DN/IPSOS där 48 procent av väljarna tycker att partierna ska samarbeta med Sverigedemokraterna i frågor de tycker lika och 43 procent anser att man ska göra allt för att isolera SD ger ytterligare en bild över hur splittrade svenska väljare är i frågan över samarbeten i allmänhet och samarbeten med Sverigedemokraterna i synnerhet.

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter