Världen runt på samma stol

2021-05-25

Morgonrocken fladdrar kring benen när jag springer runt och letar efter just Det Specifika Gosedjuret som tvunget ska med till förskolan. När barnen är på väg med maken bakom ratten pustar jag ut. Äter frukost. Hoppar i bekväma byxor och akademisk kavaj, en kofta. Mycket läppstift och lite kludd på ögonen. Inte så noga, bara det är markerat. Lockar håret på sidorna, för bakhuvudet syns ändå inte. Vid fyra års ålder gick jag bara med på att kamma luggen, för tovorna i det långa håret bak syntes inte i spegeln. Äntligen har jag rätt.

Illustratör: Jonas Anderson Bok & Bild

Jag har förvandlats till en kentaur. Vanlig människa från midjan och uppåt. Något bulligt och mer oklart från midjan och nedåt.

Tio i nio går jag ut till mitt hemmakontor på tomten och loggar in. Föreläser en timme för Chalmers fastigheter. Får prata både om kontorsforskning, och titta i spåkulan kring hur vi kan och bör jobba post-pandemi.

Loggar ut prick tio och loggar in i ett annat möte med en adjunkt som vill börja forska och vi fördelar arbetet med en forskningsansökan. Hinner hämta en ny kopp kaffe och springer i kapp med katten tillbaka till hemmakontoret. Nytt möte, nu med en framtidsbyrå som vill diskutera kommunernas förändrade möjligheter efter pandemin.

Lunchdags, med den vanliga strategin, heat and eat. Just idag en paj. Dricker kaffe i soffan med maken och diskuterar barnen innan det är dags igen. Träffar Sveriges Ingenjörer och föreläser om hur man med retorik och storytelling kan övertyga om innovationer. Gjort det här i ett par år, och har fått ändra en del i upplägget när det ska vara digitalt. Det går ändå förvånansvärt bra. Att kasta ut folk i grupprum och få tillbaka dem med ett knapptryck, gör att det blir effektivt och smidigt.

Hugger dagens fjärde kaffekopp innan jag loggar in på stipendiemöte på Karlstads universitet (KAU), där jag får träffa nya kolleger. Hinner rätta ett par hemtentor i strategiskt personalarbete. Klockan fem lägger jag ihop datorn och vinkar till femåringen som ska med kompisen på dans. Steker pannbiff med lök och lyssnar till högläsning av läxa innan middag och tv-kväll.

Det finns många nackdelar med att göra allt digitalt. Jag saknar småpratet vid middagen med ingenjörerna på Kämpastens kursgård. Att förstå mer av hur Chalmers jobbar strategiskt med sina fastigheter över en kaffekopp före och efter föreläsningen. Se mer av mina nya kolleger på KAU än bara på en skärm. Tårtan vi får föreställa oss för att avtacka kollegerna som slutar i stipendiekommittén smakar ingenting.

Däremot är jag mer närvarande hemma. Med en restid på en minut, hinner och orkar jag laga pannbiff med lök istället för snabbmakaroner.

Framför allt har jag varit väldigt produktiv och effektiv. Två föreläsningar som annars hade varit på två olika ställen i landet, långt från där jag bor. Ett möte som hade varit på ett kontor i en annan stad. Två möten på universitetet.

Om den här dagen hade varit fysisk, hade jag bara hunnit med en eller möjligen två av uppdragen. Gissningsvis hade jag valt föreläsningen för Chalmers. Eftersom det var en morgonföreläsning hade jag behövt åka eftermiddagen före till Göteborg. Så istället för fem olika arbetsuppgifter denna dag avklarade mellan nio och fem, hade jag kunnat göra en av dem, på drygt ett dygn.

Hela 77 procent av svenskar som distansjobbat under pandemin upplevde sig lika eller mer effektiva av att flexa mellan hemma och arbete. Det visar en undersökning av Office Management och PFM Research från december 2020. Dessutom svarade 88 procent att de vill fortsätta mixa hem- och kontorsarbete. En märklig sak var dock att en högre andel chefer än medarbetare ville tillbaka till kontoret.

I en intervjustudie jag gjorde under våren 2020 med 17 respondenter i ett läkemedelsföretag, fanns det de som verkligen längtade tillbaka till kontoret. Men också de som från och med nu vill arbeta hemma. Visst dök det upp mycket i intervjuerna om saker som var svåra, tråkiga och krångliga med hemarbetet. Det är svårare att särskilja arbetslivet och resten av livet och att veta hur kollegerna mår. De jag intervjuade saknade att fika, att avhandla snabba saker i korridoren och att tillsammans lösa problem eller komma på nya saker. Effektivitet och produktivitet var däremot inte ett problem.

Det finns mycket vi kan fundera på om produktivitet och effektivitet. Vem ska bestämma var vi ska göra vårt arbete; ledning, chef eller medarbetare? Vad händer med välmåendet och kreativiteten? Vilka gynnar och missgynnar det? Vad blir produktiviteten för verksamheten, jämfört med den upplevda produktiviteten hos individerna?

Tills pandemin är över, fortsätter jag att hoppa runt i Sverige och utomlands i digitala möten och seminarier. Sittande på samma stol i min oas i Värmland, redo att steka pannbiff på utebliven restid.

Läs mer:
Covid-19 and activity based workplaces
Hälften av svenska chefer i mindre bolag ser svårigheter i distansarbetet

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter