Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Vad en blivande entreprenör absolut bör veta

I mina första inlägg berättade jag om när vi startade Codemill, och hur det kom sig att jag tack vare Vinnovas program Vinnmer kom tillbaka till Umeå universitet efter en tid i Tyskland. I det här inlägget tar jag upp två saker som jag vill att fler forskare vet innan de startar företag, skriver Johanna Björklund.

För det första: Du behöver inte en bra idé

Många tror att forskning kommersialiseras genom att en forskargrupp gör en viktig upptäckt, genomför en eller ett par valideringsstudier för att finslipa konceptet, och sen tar in kapital för paketering och marknadsföring. Det fungerar säkert så ibland, men det finns pålitligare sätt att skapa innovationer. Mitt tips är att starta ett konsultföretag inom ett område där du, utan att rodna, kan säga att du besitter någon form av expertis. Lägg sedan ett par år på att arbeta med många olika kunder, rekrytera duktiga medarbetare, och bygg upp tekniska komponenter eller annan immaterialrätt.

Med tiden brukar några återkommande behov utkristallisera sig, och det är kring dessa du kan bygga din produkt. Fördelen med produktföretag är att de är mindre resurskrävande att skala upp. Antag att du redan har ett företag. Om det är ett konsultföretag och du vill tiodubbla intäkterna, så måste företaget i princip lägga tio gånger så många timmar och du måste anställa tio gånger så många medarbetare. Om det är ett produktföretag och du vill tiodubbla intäkterna, så kan det räcka med att anställa en eller två extra säljare. Man får en bättre hävstångseffekt när man bygger upp verksamheten, helt enkelt.

För det andra: Man måste inte arbeta sig till en för tidig grav

Inom entreprenörsvärlden är det, precis som inom forskningen, fint att arbeta mycket, kanske till och med ännu finare. Det finns många faktorer som förstärker myten att arbetet kräver stora och personliga uppoffringar. Investerare vill (som regel, men absolut inte utan undantag) gärna driva sina företagare att gå bortom redan högt satta mål. Företagarna å sin sida är mer bekväma med att ta ut en stor vinst, om de känner att de offrat mycket för den. Att vara upptagen innebär dessutom att man är en efterfrågad resurs, och sannolikt värdefull enligt rådande marknadsekonomi.

För mig är mina jobb bland det roligaste jag gör, och jag älskar att vara uppslukad av en uppgift och känna att det rullar på. Samtidigt ska man ställa in sig på en lång resa, och i längden orkar man bara göra ett bra jobb om man även tar sig tid för människorna runt i kring sig, och vårdar sin hälsa. Livet är en rik buffé, att bara arbeta är som att fylla tallriken med endast cocktailräkor.

Avslutningsvis vill jag säga att entreprenörer har en stor påverkan på vår framtid. Om entreprenörsrollen förutsätter att man väljer bort allt annat, då blir det fel sorts människor som dras till yrket, och som får inflytande. Det är smart att ta hand om sig själv, sin familj och sin omvärld, och vi vill arbeta med smarta människor.

Mer om skribenten

  • Johanna Björklund

    Universitetslektor

    Hon skriver om kombinationen forskning och företagande. Johanna Björklund forskar om datorsystem som tolkar sammansatt media.

Du kanske också vill läsa

Nyhet 16 april 2024

Lisa Kirsebom

I den svenska sjukvården samlas mängder av data in som kan bli en enorm tillgång för forskare. Men otydliga lagar och tekniska utmaningar bromsar användandet. Nu växer arbetssätt o...

Nyhet 16 april 2024

Lisa Kirsebom

Hälsodata har blivit en allt viktigare tillgång för forskningen. De kan hjälpa oss att få svar på frågor om alltifrån samhällsreformer till medicinska behandlingar. Men enkel tillg...

Nyhet 8 november 2023

Redaktionen

Han skriver i gränslandet mellan humaniora och naturvetenskap och hur dessa ämnen kan befrukta varandra. Johan Frostegård är professor i medicin vid Karolinska institutet och speci...