Klimatet är ur balans trots avtal

Det talas även om att man bland världens ledare siktar ännu lägre vad gäller uppvärmningen. Ner mot 1.5°C ökning av den globala medeltemperaturen istället för 2°C.

Det är en klar förbättring jämfört med det tidigare målet på 2.7°C. Även om hotet om en minst 4°C varmare värld fortfarande finns med i kulisserna är det nu mer förpassat till rollen som statist, snarare än som huvudperson, genom den nya överenskommelsen.

Trots dessa goda nyheter kommer klimatet att förändras avsevärt. Framtiden ser annorlunda ut, inte som vi förväntar oss utifrån våra tidigare erfarenheter av säsongsmönster och variabilitet i klimatet.

Häromveckan slogs värmerekord för Norrland, och i Stockholm uppmättes nyligen samma temperatur som på midsommarafton. I Dagens Nyheters artikelserie om klimatet beskriver man klimatet som bragt ur balans.

Stora nederbördsmängder orsakar översvämningar i västra Sverige, och höststormarna har fällt träd, stoppat brotrafik, förstört byggnadsställningar, och slitit loss båtar från sina förtöjningar.

Är det här jultecken? Det tycks bli en grå och mörk julhelg i stora delar av landet. Möjligen tittar solen fram en stund, men snön får nog även vi längs Norrlandskusten mest skymta på TV och julbonader.

Kanske kommer julens utsmyckningar i form av glänsande stjärnor och kärvar i ett snövitt vinterlandskap se annorlunda ut i framtiden eftersom julen år efter år saknar det vita duntäcket? När julen inte längre kan förknippas med vinterlek, skidor, kälkar, och stugorna bäddas in i regnbyar, dimma och lera istället för i knarrande snö. Om innelek, tv-spel och mer tv-tittande blir räddningen kan den fysiska aktiviteten bli lidande.

Med mer inomhusvistelse kan också smittspridningen öka. Vissa virus förefaller även öka i dricksvattnet vid stora nederbördsmängder, exempelvis virus som orsakar stora epidemier av mag- och tarmbesvär. För några år sen, om jag inte missminner mig, rapporterades även pollen i luften runt julhelgen.

Klimat och kultur binds samman genom generationerna och traditioner utvecklas ur samspelet och präglar vårt sätt att se på högtiden. Våra förväntningar och traditionsbundna önskningar.

På samma sätt är hälso- och sjukvården anpassad till att insjuknandet i många sjukdomar varierar med säsongen. Dessa säsongsmönster är givetvis inte oberoende av vårt klimat och väder. När klimatet är ur balans kommer säsongsmönstren inte längre att likna dem som vi är vana vid, vilket påverkar sjukdomsförekomst och vårdbehov.

För att kunna planera vårdbehoven kommer därför prognoser av sjukdomar baserade på väderleksrapporter att vara till stor hjälp. Även på längre sikt kan sjukdomsprognoser, som bygger på så kallade säsongs- och flerårsklimatprognoser, vägleda.

De effekter på hälsan som beror på att traditioner och beteende förändras är dock betydligt mer svårfångade. Med tiden kommer vi att upptäcka oväntade hälsoeffekter av vår naturliga anpassning till det nya klimatet.

Ett exempel är de ökningar av den myggburna infektionssjukdomen dengue som följde av en torrperiod i Australien då befolkningen ökade sitt regnvattenupptag genom att placera ut vattenkärl. Dessa vattenkärl var en utmärkt miljö för myggorna och bidrog till att sjukdomen spred sig oväntat effektivt i befolkningen.