Att tänka fritt är stort att tänka rätt är större

2014-04-18

 

Nej, jag ska inte gå in i diskussionen om citatet från Thomas Thorild är en lämplig devis för mitt alma mater. Däremot kan devisen vara bra att ha ringande i bakhuvudet när man söker information på nätet.

Jag får ofta frågan (från skolungdomar, studenter, journalister och ibland av enstaka kollegor) om genetiskt modifierade organismer (GMO) utgör någon risk.1

Det enkla svaret på den frågan är: Nej, inte i jämförelse med motsvarande konventionellt förädlade grödor.

Den utsagan grundar sig på den samlade bedömningen av de senaste 25-årens omfattande offentligt finansierade riskforskning på området. Denna visar nämligen på ett övertygande sätt  att det inte är förädlings-metoden i sig som avgör om en gröda utgör någon ökad risk utan istället vilken egenskap som man tillfört grödan samt hur egenskapen påverkar brukningsmetoden.2

Om du nu gör en enkel sökning på nätet med sökorden ”GMO” och ”risk” kommer du att upptäcka att det finns rika möjligheter för den som så önskar att betrakta det som jag just sa som en lögn. En sådan sökning ger mer än 14 miljoner träffar på länkar till allsköns hemsidor som påstår att GMO orsakar allt ifrån cancer, allergier, gluten-intolerans och autism, till utväxt av hår i munhålan. Du kan nog även hitta en och annan hemsida som påstår att när jag nu säger att det inte finns något vetenskapligt stöd för dessa utsagor så beror det endast på att jag (och för övrigt hela mitt universitet) är köpt av ett stort multinationellt bolag som börjar på M… nej, det är inte McDonalds.

Jag vet att det inte är helt lätt att navigera i detta, dels därför att många påståenden om GM-grödors farlighet uppenbart är påhittade och dels därför att många utsagor härrör från felaktiga tolkningar av studier publicerade i små och marginella tidskrifter.

Jag skulle också vilja påstå att den stora satsning som gjorts på riskforskning kring GM-grödor i flera länder runt om i Europa har genererat en hel del studier som i en normal konkurrenssituation om forskningsmedel aldrig hade finansierats. I ett fungerande peer-review system hade resultaten från dessa studier dessutom inte publicerats eftersom de ofta saknar hypotes och inte ställer frågan om GM-grödor utgör en ökad risk utan istället är utformade för att bevisa beställarens förutfattade mening att de utgör en utökad risk. Det är dålig forskning helt enkelt, och tyvärr slipper en och annan sådan studie igenom systemet, vilket gör det svårt även för den relativt insatte att göra en riktig bedömning.3

Jag ger oss därför alla rådet att vara självkritiska. Det är väldigt lätt att ta fasta på enstaka studier och anekdoter som tycks bekräfta den egna uppfattningen och omedvetet bortse från den stora massan av studier som påvisar det motsatta:

Eller för att citera Martin Kellermans Rocky:

-Du kollar alltså upp…”allt” på Wikipedia?

-Det stämmer. På så vis får jag en ytlig, ibland felaktig, ofta irrelevant, men bred kunskap!

Fotnot:

  1.  I betydelsen: Utgör de GM-grödor som idag finns på marknaden någon utökad risk för människor och djurs hälsa eller den omgivande miljön i jämförelse med motsvarande konventionellt förädlade föräldralinjer? Det är endast en sådan relativ riskbedömning som jag som forskare kan uttala mig om.
  2. Trots detta så har vi idag en lagstiftning (och debatt) som är helt fokuserad på val av förädlingsteknik och inte på vad för sorts grödor och vilka egenskaper vi vill förädla på.
  3. Se även Patrik Lindenfors inlägg om Scientism här i Curie

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter