Vilket språk är äldst?

2015-03-24

Det här är en fråga som jag får ganska ofta: vilket av de indoeuropeiska språken är egentligen det allra äldsta?

Ibland har frågan en viss politisk laddning; det tycks i vissa fall finnas andra skäl än rent språkhistoriska till att man vill hävda att ett visst språk är äldre än ett annat. Är det svenska eller samiska som är äldst i Sverige, till exempel? Och hur var det egentligen med språken i det forna Jugoslavien: vilket var det äldsta språket där?

Naturligtvis kan man ibland avgöra vilket språk som först talades på en viss plats; till exempel har iriska talats längre på Irland än engelska. Men ett sådant svar säger inte mycket om själva språkets ålder, när frågan ställs på detta vis handlar det snarare om vilket språk som talats längst på en viss plats. Och det är ju en helt annan fråga.

Däremot skulle man kanske kunna svara på frågan genom att försöka utröna vilket indoeuropeiskt språk som har de äldsta belagda texterna, alltså vilket språk som är tidigast dokumenterat.

För det finns faktiskt ett språk som skrevs ner redan för över 3500 år sedan. Det här språket hade helt glömts bort; det låg gömt under jorden ända tills år 1906 då en tysk arkeologisk expedition till Turkiet (Boğazköy) lyckades gräva fram det. Under expeditionen grävde de faktiskt fram ett helt bibliotek av texter skrivna på ett dittills helt okänt språk: hettitiska.

Fyndet var helt enastående, man hittade flera tusen små lertavlor med hettitiska texter. Det gick ganska lätt att tyda skriften och när man började förstå språket fick man tillgång till en förunderlig skatt av tidigare helt okända – urgamla – texter. Jag har själv haft förmånen att få läsa en del av dessa hettitiska texter och de är helt förtrollande – särskilt de bitarna som handlar om hettiternas gudar och mytologi.

Tanken svindlar: tänk att man kunde hitta ett gammalt språk som hade legat gömt under jorden i 3500 år utan att någon visste om det!

Så för att svara på frågan: det språk där vi har de äldsta dokumenterade texterna är hettitiskan. I alla fall i nuläget – för vem vet vad arkeologerna gräver upp härnäst!

Men om man svarar på det här sättet brukar följdfrågan komma direkt:

”men vilket är det äldsta av de nu levande språken?”

Ofta jämför man språk med varandra. Till exempel framstår isländskan som mer ålderdomlig än svenskan eller danskan. Och det är sant: vissa språk tycks helt enkelt inte ha förändrats lika mycket – eller lika fort – som andra. Litauiska är ett annat exempel på ett språk som har bevarat många ålderdomliga drag. Det är ju bland annat därför som just litauiskan är så spännande att arbeta med för språkhistoriker. Men man kan ändå inte säga att litauiskan skulle vara det äldsta nu levande indoeuropeiska språket. Det skulle helt enkelt vara missvisande.

Kanske är frågan helt enkelt fel ställd. För det finns en viktig detalj som lätt glöms bort: eftersom alla de indoeuropeiska språken härstammar från ett gemensamt urspråk så är de – i praktiken – lika gamla allihop.

1

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter