Vilken betydelse har kommundoktorander?

2013-11-19

Häromdagen var jag på dialogkonferens på Campus Helsingborg om samverkan mellan forskning och skola. Ett inslag på konferensen var ett samtal om ”vetenskap och beprövad erfarenhet” mellan Eva Minten, undervisningsråd på Skolverket, och Johannes Persson, professor i teoretisk filosofi vid Lunds universitet. I detta samtal nämndes bland annat kommundoktorander som ett sätt att verka för vetenskap och beprövad erfarenhet i skolan. Att anställa kommundoktorander är ett sätt att knyta skola och forskning närmare varandra. Under konferensen framgick dock att kommundoktorander verkar vara ett ovanligt fenomen, åtminstone i Skåne, medan det finns gott om licentiander kopplade till olika forskarskolor. Detta har sannolikt med finansiering att göra.

Lärarförbundet och SKL undersökte för några år sedan antalet kommuner med kommundoktorander inom skolan och deras arbete. Det framgick då att kommundoktoranderna hade en marginell betydelse för forskningen i skolans praktik. Då är det kanske förståeligt att kommunerna väljer att inte anställa doktorander. Jag kan dock inte låta bli att undra hur bilden ser ut idag och om det finns några aktuella undersökningar på området.

Själv forskar jag exempelvis inte enbart om skolans praktik i det forskningsprojekt som mitt avhandlingsarbete är kopplat till.  Som en länk mellan förvaltning och universitet får jag ta del av forskningsområden som är aktuella i forskningsmiljöer på mitt universitet och kan lyfta in såväl min kommuns skolpraktiker som Skol- och fritidsförvaltningens arbete i dessa forskningsprojekt. Det har alltså lett till forskande samarbeten mellan skola/förvaltning och universitet utanför mitt avhandlingsområde. Jag ser på så vis kommundoktorandtjänster som en tillgång för kommuner där kommunerna på ett smidigt sätt kan komplettera sitt utvecklingsarbete med forskning. Många av dem som deltar i våra studier menar att de forskande samarbetena bidrar till att behålla fokus i utvecklingsarbeten. Det är inte fel med tanke på förändringstakten i skolan och svårigheter med kontinuitet.

Utvecklingsarbeten kan givetvis bedrivas av andra än doktorander och forskare kan förstås kontaktas utan doktorander som mellanled. Men i våra forskningsprojekt har vi sett att kommundoktorander har insikter som är till nytta för forskarna. Och att vi genom att utföra det forskande hantverket på hemmaplan kunnat underlätta forskningsprocesser och hålla kostnaderna för det forskande arbetet nere. Sist men inte minst har dessa forskande samarbeten berikat oss som doktorander. De har gett oss många möjligheter att använda och finslipa de forskarkompetenser vi håller på att utveckla.

Så frågan är vilken betydelse kommundoktorander har för forskning i skolans praktik. Har deras betydelse ökat eller är det bara jag som har haft tur?