En udda fågel på en sjöfartshögskola

2016-01-11

Jag har börjat mitt nya år med att anmäla mig till Borås Ultra Marathon, inte som ett nyårslöfte utan mer som en fortsättning på min kärlek till löpningen. Löpningen är min meditation och tankebubbla, något som en studerande småbarnsfader behöver.

Jag är forskarstuderande adjunkt på Sjöfartshögskolan i Kalmar. Min tidigare karriär har varit som teknisk officer i flottan där jag seglat fartyg både över och under ytan, en bakgrund som gör mig lite till en udda fågel på ett universitet och sjöfartshögskola. Mitt forskningsämne handlar om energieffektivisering av fartyg, något som verkligen ligger i tiden.

Forskningsämnet sjöfartsvetenskap har funnits på Sjöfartshögskolan i Kalmar sedan 2012, vilket gör det till en ung forskningsmiljö. Jag är faktiskt en av de första doktoranderna som påbörjar sin akademiska karriär på institutionen. Sjöfartartshögskolan är en del av Linnéuniversitetet som är ett ungt universitet, bildat efter en sammanslagning mellan Växjö och Kalmar. Men faktiskt grundades Sjöfartshögskolan redan 1842 vilket gör det till den äldsta institutionen på universitetet.

Sjöfarten behöver minska sin klimatpåverkan, precis som alla andra transportslag, om vi ska lyckas uppnå tvågradersmålet. Ändå är sjöfarten generellt sett ett effektivt transportslag då det går att lasta stora mängder varor på fartyg.

Koldioxidutsläppen är kanske inte det som främst är i fokus vad gäller utsläpp från fartyg. Fortfarande är det till största delen smutsig tjockolja som används som drivmedel, och knappt några fartyg har reningsanläggningar för avgaserna. Så sent som för ett år sedan (1 jan 2015) infördes nya striktare regler för bland annat Östersjön och Nordsjön som begränsar mängden svavel i bränslen till 0,1 procent. Det kanske låter lite när tjockolja vanligtvis har runt 2,7 procent, men det är fortfarande 100 gånger mer än vad som tillåts i vanlig lastbilsdiesel.

I kommande inlägg berättar jag om mina forskningsresultat, energi- och miljöfrågor inom sjöfarten, livet som doktorand i en ung forskningsmiljö, min resa till akademin samt om mitt personliga engagemang för vetenskap och humanism.

Nu avslutar jag till förmån för ett långpass i ett kallt och snöigt Kalmar.