Vetenskapens demokratiska uppdrag

2014-10-02

Vad ska vi egentligen ha forskning och högre utbildning till? Att forskning kan fylla många olika syften och vara kopplad till olika individuella och institutionella projekt är något helt annat än den grundläggande frågan kring vilken funktion vetenskapen spelar i samhället. Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) presenterar i rapporten Forskningens uppgifter i samhället – en analysmodell (2012) en modell som understryker att dagens forskning har fyra viktiga uppgifter i samhället: 1) bidra till kulturella och bildningsmässiga värden; 2) vara banbrytande på olika vis; 3) utgöra grunden för högskolornas utbildning och 4) bidra till att lösa problem och möta behov i samhället.

Även om det finns andra sätt att beskriva forskningens uppgifter på så är IVA:s modell rätt rimlig tycker jag. Trots det saknar jag i rapporten en explicit diskussion av det som jag vill hävda är vetenskapens mest avgörande uppgift: det demokratiska uppdraget.

Inte enbart därför att huvuddelen av verksamheten vid universiteten finansieras via skattemedel, utan också på grund av högskolelagen. I 2 § understryks det att vi ska ”samverka med det omgivande samhället”, och i 5 § står det: Högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa.”

Exakt vad det innebär är (tack och lov) inte inskrivet i lagen, utan en fråga som det är upp till oss att diskutera om och om igen. För i takt med att samhället omskapas kommer också innehållet i det jag vill kalla för vetenskapens demokratiska uppdrag att förändras. Att vi genom vetenskapen får möjlighet att vara med och bidra till ett starkare demokratiskt samhälle är något att vara tacksam för och bli inspirerad av.  Vetenskapen har helt enkelt ett lagstadgat demokratiskt uppdrag som är värt att gå ett extra varv för, utveckla och försvara.