Representationens problematik. Behovet av humanistisk forskning II

2014-10-09

Själva anledningen till att jag tackade ja till att blogga här på VR var just möjligheten att få till en dialog kring frågor som jag anser är viktiga. Så tack Erik och Eva för era kommentarer kring mitt inlägg kring representationens problematik. Jag ska göra mitt bästa för att svara på de frågor ni ställer.

Vad är det då egentligen jag vill säga? Ni efterlyser tydlighet och mer information om den forskning som faktiskt arbetar med problemen. Diskussionen kring Ken Rings självbiografi (som fortsatt efter mitt inlägg) synliggör, menar jag, rent generellt att frågor som handlar om representation är intressanta och relevanta att diskutera i olika perspektiv: vem som representerar vem och var, hur dessa representationer ser ut och hur de är relaterade till makt, historien och samtiden, vem som ”tjänar” på representationerna och mycket mer. Detta handlar om att undersöka, diskutera och förstå olika representationer i sig, men också hur de olika processer och praktiker ser ut som avgör hur vi representeras, i betydelsen framställs i olika berättelser (text, bild, ljud), och hur vi representeras i politisk eller konkret bemärkelse, blir invalda i riksdag eller i styrelser, städar sjukhus eller jobbar i butik, skriver biografier eller blir popstjärnor etc. Och framför allt, att se att dessa olika processer och praktiker hänger ihop.

Det finns med andra ord en koppling mellan människors livsvillkor och de berättelser om människor som vi är omgivna av. För att gå tillbaka till diskussionen om Rings självbiografi så är det som jag lite slarvigt utryckte mig, inte en slump, att någon blir pop/fotbollsstjärna och en annan blir kulturskribent. Det handlar om förebilder för den egna individen, om möjligheten att se sig själv ha tillgång till ett oändligt antal livsmöjligheter (i ett idealt perspektiv bör allt vara möjligt, även om verkligheten sätter upp hinder), men det handlar lika mycket om att andra ska se dessa möjligheter och inte sätta likhetstecken mellan en viss kropp, en viss bakgrund och ett visst livsvillkor/ett visst sätt att vara.

Detta är självfallet inte bara ”mitt” problem utan ett centralt forskningsproblem inom humanistisk (och samhällsvetenskaplig) forskning som undersöker vilken betydelse kroppar, bakgrund, position och erfarenhet (kön, klass, ras, sexualitet, funktion, ålder m.m.) har i och för representation i dubbel bemärkelse. Just dessa frågor har också varit en viktig orsak till att nya vetenskapliga forskningsfält och discipliner uppkommit i olika tider och på olika platser i världen. Exempelvis växte ju genusvetenskapen, inom vilken jag är verksam, bland annat fram som en reaktion på hur kvinnor var representerade i dubbel bemärkelse inom olika sfärer i samhället. Här ville forskare skapa kunskap om de frågor som diskuterats av många människor under lång tid, men som faktiskt inte forskarsamfundet brytt sig om att undersöka – just därför att de var män och inte ansåg att kunskap om kvinnor och kvinnors villkor vara viktigt underströk många (fältet/disciplinen hette då kvinnovetenskap).

Andra exempel utgörs av forskning som många gånger inletts genom att studera och diskutera ”bilden av” och kunskapen om arbetaren, populärlitteraturen, Orienten, homosexualitet, Afrika, dåren, folket och sedan utvecklats till att omfatta många andra problem och aspekter: värderingsprocesser inom olika sfärer (vad är god/dålig litteratur/forskning/film/idrott); hur identiteter skapas och vad de har för betydelse (vem är jag/vilka är ”jobbet”, vem är framgångsrik/misslyckad/innanför/utanför); kolonialismens och nationens betydelse (vem erövrade vem och varför, hur påverkar kolonialismen oss idag, varför har vi nationer, vad är en nation och vad är den bra för); vad makt är och hur makt fungerar (olika slags makt, olika sätt att se på makt, hur makt produceras och reproduceras); synen på normalitet och sjukdom (vad är friskt och sjukt/smittsamt/farligt); olika normers och stereotypers funktion i vardagen (en ”riktig”/”vanlig” forskare, kvinna, man gör/är si/så); välfärdsstatens reella påverkan på människors liv (hur har olika jämställdhetssatsningar, politiska reformer, lagar och förordningar påverkat olika grupper/individers livsmöjligheter).

Det som gör humanistisk forskning kring problemen extra betydelsefull är att den synliggör representationens dubbla uppgift, och att den ställer kritiska frågor kring hur relationen mellan representation som avbildning och representation i politisk/konkret bemärkelse ser ut. Detta beror ju på att humanistisk forskning intresserar sig för och har specialkunskaper för att undersöka just sådant som berättande, historia, mänskligt meningsskapande, konst och litteratur.

Så till kritiken om självcentrerad, otydlig text och dåligt underbyggda argument. Narcissism och otydlighet är ju aldrig bra. Men i bloggens natur (och mitt uppdrag från Curie som jag uppfattar det) ligger också att jag ska producera text med utgångspunkt från min vardag, skriven på språng, mitt i ett ögonblick en söndagseftermiddag mellan städning och matlagning. Det handlar på sätt och vis om att (riskera) skjuta sig i foten, om och om igen. Och just det tänker jag faktiskt göra. Hoppas ni och andra vill delta i det fortsatta samtalet.

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter