Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Krönika

Vem bestämmer dina forskningsfrågor?

Forskningsetik. Och där är det kanske lätt att sluta att läsa om man inte jobbar med forskning som direkt involverar djur eller människor. Men det finns andra aspekter av forskningsetik. Till exempel: vem bestämmer vilka frågor vi ska undersöka, skriver Anna Pernestål Brenden.

Inom mitt forskningsområde (teknik och transporter) jobbar vi nära industrin, och i många forskningsprojekt är industrin medfinansiär eller forskningspartner. Det är absolut nödvändigt för att kunna genomföra forskningen (där vi till exempel studerar hur tekniska system påverkar hållbarhet och samhälle), för att förstå vilka forskningsfrågor som är relevanta och för att stödja utvecklingen i Sverige.

De allra flesta forskare arbetar hårt och medvetet för att genomföra sin forskning på ett objektivt och forskningsetiskt sunt sätt. Men vem bestämmer hur vi ska formulera forskningsfrågorna? Jag skrev precis att vi behöver hjälp av industrin för att förstå vilka forskningsfrågor som är relevanta, och så är det. Och kanske just därför kan det vara bra att reflektera över vilka frågor vi undersöker.

Jag gick nyligen igenom forskningslitteratur om simuleringar av hur självkörande bilar och bussar kan komma att påverka hur vi reser. Och vilka konsekvenser det skulle kunna få. De allra flesta av dessa studier handlar om tjänster med självkörande taxi (personbilar) i städer, där slutsatsen är att en självkörande taxi skulle kunna ersätta omkring tio privata personbilar. Att mängden trafik på gatorna riskerar att öka rejält (dels för att bilar kan köra tomma och dels för att efterfrågan ökar) tar man hänsyn till (ibland) men det diskuteras oftast inte.

Än mindre diskuteras utmaningarna som uppstår när folk ska ta sig ur eller in i en taxi. De enskilda studierna är relevanta och korrekta, men när man tittar på dem sammantaget blir bilden väldigt skev. Det kan till exempel ligga nära till hands att tro att självkörande taxi är den enda relevanta applikationen, och att exempelvis kollektivtrafik inte alls kommer att utvecklas av automatisering.

Det kan finnas många anledningar till denna snedfördelning. Det kan ha att göra med att personbilsindustrin har stora finansiella muskler, eller en hype kring företag som Uber och Lyft. Eller någonting helt annat.

Hur som helst: jag tänker att det kan vara bra att ibland ta ett kliv tillbaka och ärligt reflektera över varför man ställer de forskningsfrågor man gör.

PS. Det finns ett TED talk av Garry Gray på temat forskningsetik Länk till annan webbplats..

Mer om skribenten

  • Porträttbild Anna Pernestål Brenden.

    Forskare

    Hon skriver om gränslandet mellan forskning och samhället och om hållbara transportsystem. Anna Pernestål Brenden forskar om självkörande fordon och mobilitetstjänster.

Relaterat innehåll

Nyhet 5 februari 2024

Charlie Olofsson

Allt mer forskning som berör samer görs i samverkan med samiska organisationer, men det är ingen självklarhet. I länder som Australien, Nya Zeeland och Kanada är samverkan däremot ...

Debatt 13 november 2023

Oskar MacGregor

Sverige behöver utveckla en etikprövning som hanterar olika discipliner på olika sätt. Och som inte bygger på en svartvit legalistisk syn på etik. Det skriver Oskar MacGregor, etik...

Debatt 29 maj 2023

SUHF:s expertgrupp för etikfrågor

Vi välkomnar den aviserade utredningen av systemet för etikprövning, men för att den ska ge önskat resultat måste den utgå från rätt premisser och ta hänsyn till lärosätenas synpun...