Utvärdering av kvalitet väcker diskussion

2016-07-05

Det kanske mest välbesökta forskningspolitiska seminariet i Almedalen handlade om förslaget till nationellt system för att mäta forskningskvalitet. Vetenskapsrådet hade bjudit in till dialog och diskussionen var som vanligt artig, men den underliggande försvarsberedskapen hos aktörerna sken igenom.

Enligt flera mätningar av bland annat citeringsgenomslag har svensk forskning tappat i kvalitet jämfört med toppnationerna de senaste åren och detta har aktualiserat frågan om en centralt sammanhållen utvärdering. Erfarenheter från andra länder visar att sådana system fungerar och höjer kvaliteten, men att det finns falluckor. 

Om det pådyvlas uppifrån är det ett recept för misslyckande enligt de videointervjuer med experter från Nederländerna, England och Australien som seminariebesökarna fick ta del av. De tipsade om att systemet måste utformas så att det driver kvalitet, inte bara mäter och det var något Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet, höll med om.

– Som forskare är jag utvärderad hela tiden, jag får aldrig vila, jag måste upp till bevis. När någon utifrån sätter mig i ytterligare en kontext krävs det rätt incitament. Då kan det fungera, för forskare drivs av tävlingsinstinkt.

Lärosätena uppvisade inte någon överväldigande entusiasm. De närvarande rektorerna framhöll allihop vikten av att inte ställa lärosäten mot varandra i en kvalitetsutvärdering och att metoderna anpassas till lärosätenas förutsättningar. De vill ha ett så lokalt anpassat och frivilligt system som möjligt. 

Astrid Söderbergh Widding, rektor på Stockholms universitet, gick längst i sin tveksamhet och pekade på att det redan finns system för kvalitetsutvärdering, till exempel Forskningsbarometern.

– Titta på det som redan finns. Innan vi mäter forskningskvalitet måste vi också fundera över vilka förutsättningar vi har. Sämre kvalitetssiffror beror också på minskade basanslag.

Regeringens representant statssekreterare Karin Röding konstaterade att arbetet med ett nationellt utvärderingssystem fortsätter.

– Forskningsministern har indikerat att det är bättre kvalitet och inte ökad volym som måste vara fokus i forskningen. Forskningsbarometern ger inte tillräckligt underlag för det arbetet. Men regeringen har stor tillit till lärosätena. Det nederländska systemet som lägger stort ansvar på lärosätena är intressant.

Nationalekonomen Laura Hartman påminde om att synen på vad som är forskningskvalitet kan skilja sig mellan forskare och allmänhet.

– Att skattefinansierad verksamhet ska utvärderas är självklart, men i det arbetet måste vi också fråga oss vad forskningen betyder för medborgarna. Bryr sig Svensson om antalet citeringar eller ser man till exempel forskningskvalitet som synonymt med stora svenska innovationer? Det måste man ta med sig.

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter