Digitala möten kan bli sociala möten

2020-02-16

Dagens internationella konferenser och projektmöten är inte hållbara. Därför måste vi satsa stort på digitala konferenser. En ökad digitalisering är inte bara mer hållbar utan kan även skapa mer inkluderande och tillgängliga möten.

Jag har besökt universitet i en mängd länder utanför EU och Nordamerika. Då har jag träffat många inspirerande lärare, forskare och studenter som är lika uppdaterade inom mitt område som kolleger i Sverige, fast med andra perspektiv. Genom dessa kontakter har jag insett hur otroligt privilegierade vi är som har tillgång till världens forskning, får åka på internationella konferenser och har rätt sorts pass som accepteras över hela världen.

För många kolleger runt om i världen finns det flera barriärer att övervinna för att kunna delta i internationella konferenser: ekonomiska, administrativa och akademiska. Att resa utomlands är väldigt svårt. Konferensavgifterna är mycket höga och när man sedan räknar in resor och logi, i synnerhet i rika länder i Europa och Nordamerika, blir prisnivån oöverstiglig. Bor man dessutom i ”fel” land kan det ta månader och krävas mycket byråkrati för att få ett visum. I vissa fall är det helt enkelt omöjligt, även om man har fått ett bidrag accepterat.

Ytterligare ett hinder är språket. Utan bra kunskaper i engelska kommer du inte långt. Det låter självklart för oss i Sverige eftersom svenska och engelska är närbesläktade språk, men det är en riktig utmaning om ditt modersmål är kinesiska, arabiska eller vietnamesiska. Om du tittar på alla keynote-talare på internationella konferenser ser du att de allra flesta kommer från engelsktalande länder eller västeuropa. Flytande engelska är en nödvändighet för att kunna delta aktivt i seminarie- och workshopdiskussioner och de som behöver tid att formulera sig kommer mycket sällan till tals.

Men det finns vägar runt problemet. Konferenser med simultantolkning ger flera deltagare en röst som annars inte skulle höras. De som inte är så säkra på engelska sitter helst tyst i salen även om de har mycket kunskap inom området. Får de tala sitt eget språk så bidrar de. Det finns nu företag som erbjuder simultantolkar via nätet så att webbinarier kan köras på flera språk och en sådan lösning skulle kunna fungera vid en digital konferens. Den här lösningen bygger på att arrangören hyr in mänskliga tolkar i olika länder. Det finns även digitala tolktjänster men robotöversättning är inte lika pålitlig än så länge.

Hur kan vi skapa öppnare och mer inkluderande konferenser? Det finns sätt men de kan vara svåra att acceptera eftersom de hotar en mycket lönsam bransch och många starka traditioner inom akademin. Lösningarna är oftast digitala. Kan vi ersätta en del konferenser med digitala evenemang och därmed sänka kostnaderna för att delta och samtidigt underlätta för deltagare från länder med visumtvång osv? Det finns redan många digitala konferenser och området kommer att växa mycket snabbt nu när klimatkrisens effekter blir allt mer synliga. Sådana konferenser ger självklart inte samma upplevelser som att träffas på plats, men visst kan man skapa möjligheter att nätverka och mingla även digitalt.

Jag hade förmånen att få vara med och arrangera UKÄ:s digitala konferens om högskolepedagogisk utveckling i september ifjol. Vi visade tydligt att man kan skapa en känsla av gemenskap även på nätet. Till exempel åt jag en mycket trevlig lunch framför datorn på kontoret tillsammans med nya kolleger från olika lärosäten. Vi pratade om jobb och fritid precis som man brukar göra på konferens. Konferensen bjöd på flera uppskattade socialiseringsaktiviteter under lunchen och mellan sessionerna. Jag har även testat en virtuell stadsvandring med en kollega i Österrike. Digitala möten kan definitivt bli sociala möten.

Digitala konferenser kan inkludera talare och forskare från hela världen, inte bara dem som har råd att åka. Man kan också tänka sig hybridkonferenser som äger rum både fysiskt och digitalt. Deltagare som bor nära konferensplatsen reser dit men alla andra deltar digitalt. Sådana lösningar finns ju redan men oftast får de nätbaserade deltagarna bara tillgång till en streamingtjänst där de får ta del av men inte delta i konferensen. Med rätt teknik och god vilja kan man skapa en konferensmiljö där alla ser varandra och alla kan delta, fast på olika sätt.

Varför inte tillåta forskare att presentera sina bidrag via videolänk och få räkna det som ett riktigt konferensbidrag? Den nätbaserade diskussionen kring bidraget kan vara lika bra eller till och med bättre än det traditionella upplägget eftersom den digitala diskussionen kan fortsätta i en diskussionstråd eller chatt i flera dagar vid behov. En posterutställning kan också bli mer interaktiv med hjälp av digitala posters (e-posters). Den fysiska postern kopplas då via QR-kod till en webbplats där man kan läsa mer om forskningen, se filmer eller lyssna på en inspelad kort intervju med forskaren. Här finns också en kanal för frågor och synpunkter. På så vis kan forskare från hela världen få tillträde till en internationell konferens.

Om vi vill minska vår klimatpåverkan är dessa lösningar högaktuella. Konferensarrangörerna får anpassa sina affärsmodeller och vi måste fundera hårdare inför varje flygresa. Det handlar inte bara om miljön, utan även om tillgänglighet, ökad mångfald och rättvisa.

10

4 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Anna

    Banbrytande tankegångar! Vad händer om forskning från fler länder tillgängliggörs? Eftersom vi vet att mångfald berikar kunskapsutveckling borde det vara av godo men den befintliga hierarkiska strukturen kommer att hotas och ekonomiska intressen står på spel. Det blir intressant att följa utvecklingen!

    2020.02.20

  • Jonas Tegenfeldt

    Det vore intressant att se vilka ekonomiska ramar vi har för att reformera våra möten i digital riktning. Med tanke på att en vanlig internationell konferensresa kostar i runda slängar 30 000 kronor grovt räknat, så borde det finnas ett enormt budgetutrymme. Frågan är i hur stor omfattning vi vill använda digitaliseringen till att genomföra besparingar i mötesbudgeten respektive till att utveckla nya mötesformer.

    2020.02.20

  • Joakim Nordblom

    Intressant med en "digital lunch" som känns bra. Har kollega som haft digital middag som hon var mycket nöjd med, de var fyra kring ett bord i Sverige och fyra kring ett bord i USA där alla kunde se varandra. En utmaning att få tekniken på ett seminarium att fungera utan att tillkalla ett helt tv-team och en webbredaktion...

    2020.02.20

  • Christer Lässman

    Är verkligen för digitala möten, ser många fördelar med det. Något som lätt glöms bort är att även digitala möten också kostar energi. Det vore intressant om det gick att räkna på vad ett digitalt möte kostar kontra ett fysiskt. Ca 10 % av världens elförbrukning går till Internet och det drar mer och mer energi.enl. en rapport från KTH

    2020.02.25