Statens finansiering av forskning inom medicin och hälsovetenskap har i praktiken minskat sedan 2022, skriver Forska!Sverige inför valet. Foto: CDC, Unsplash
debatt
Visa att Sverige verkligen satsar på medicinsk forskning
Näringslivet står för 70 procent av Sveriges investeringar i forskning. Det är en viktig fördel, men gör oss samtidigt sårbara eftersom privata investeringar inte kan tas för givna. Sverige ligger efter jämförbara länder vad gäller statlig finansiering av forskning. Kommande regering behöver öka investeringarna för att vi inte ska tappa konkurrenskraft, skriver Forska!Sverige inför höstens riksdagsval.
Ämnen i artikeln:
Inför valet 2022 angav samtliga partier [1] att det är viktigt att Sverige är en världsledande medicinsk forskningsnation. Det är därför förvånande och oroande att preliminära siffror för 2026 visar att andelen av den totala statsbudgeten som går till forskning och utveckling (FoU) är den lägsta sedan 2008 [2]. Även om politikerna inser värdet av forskning så tycks de ha missat att värdera den därefter.
Vi uppfattar inte att politikerna är motvilliga till att investera i forskning, men det verkar stå oroväckande långt ned på prioriteringslistan. Kommande regering behöver ta hänsyn till att vi redan är förbisprungna av jämförbara länder vad gäller statlig forskningsfinansiering och att vi riskerar att förlora de stora värden som ledande forskning för med sig.
Sverige står sig väl internationellt om man lägger ihop de privata och statliga finansieringarna av forskning, som tillsammans motsvarade 3,56 procent av BNP 2024 [3].
Näringslivets investeringar i forskning är mycket viktiga, men att de utgör över 70 procent av landets investeringar gör oss sårbara [4]. Privata investeringar kan inte tas för givna och de får aldrig bli en ursäkt för staten att inte stärka den fria forskningen.
Privata investeringar ... får aldrig bli en ursäkt för staten att inte stärka den fria forskningen.
De statliga investeringarna i civil FoU uppgick till 0,70 procent av BNP 2024. Det placerar oss på plats tolv i Eurostats internationella mätning, efter flera jämförbara länder som Danmark, Tyskland och Nederländerna. Prognosen för 2026 är att Sveriges statliga finansiering för civil FoU landar på 0,69 procent av BNP [5]. Det är lågt och står i kontrast till Finland som beräknas nå 1,06 procent [6].
Extra allvarlig är situationen för forskning inom medicin och hälsovetenskap, som är grundläggande för ökad hälsa och konkurrenskraft i Sverige. Mellan 2018 och 2022 ökade de statliga investeringarna inom området med mindre än en procent, jämfört med 27 procent för övrig civil forskning. Med inflationen inräknad innebär det en faktisk minskning [7].
Mellan 2018 och 2022 ökade de statliga investeringarna inom området med mindre än en procent,
Sedan den nuvarande regeringen tillträdde 2022 har de statliga investeringarna i forskning inom medicin och hälsovetenskap ökat med 8,9 procent. Det är inte tillräckligt för att kompensera tidigare urholkning.
För att säkra Sveriges ställning som kunskapsnation och stärka vår konkurrenskraft krävs att politikerna gör som våra grannar i Finland och skapar långsiktigt budgetutrymme för forskningsfinansieringen. I en ny rapport [8] från vår tankesmedja föreslår vi bland annat att kommande regering:
- Ökar den statliga finansieringen av FoU, inte minst basanslagen, till exempel med ett mål som motsvarar den finska regeringens på 1,2 procent år 2030.
- Budgeterar för en särskild förstärkning via rådsanslag till forskning inom medicin och hälsovetenskap för att kompensera för tidigare urholkning.
- Vidtar åtgärder för att forskningsmedlen i möjligaste mån används till just forskningsprojekt. Till exempel genom att:
- ta ett större statligt och regionalt ansvar för grundläggande forskningsinfrastruktur och förvaltning.
- ta bort statens vinstkrav när den hyr ut lokaler till lärosäten.
- säkerställa att forskningsmedel i regional och kommunal verksamhet kan användas över flera år.
Vi uppmanar kommande regering att visa att man menar allvar med tidigare uttalanden om vikten av utbildning och forskning för Sveriges framtid, genom att öka de statliga investeringarna. Låt det inte finnas någon tvekan om att Sverige är en nation som satsar långsiktigt på forskning.
Styrelsen för stiftelsen Forska!Sverige:
Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare och styrelseledamot, Forska!Sverige och doktor i medicinsk innovationsvetenskap
Ann-Marie Wennberg Larkö, styrelseordförande, Forska!Sverige och professor, Sahlgrenska akademin
Stefan Jacobson, vice styrelseordförande, Forska!Sverige och professor, Danderyds sjukhus
Tobias Alfvén, styrelseledamot, Forska!Sverige samt professor Karolinska Institutet och barnläkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset
Björn Odlander, styrelseledamot, Forska!Sverige samt grundare och managing partner, Healthcap
Lena Gustafsson, styrelseledamot, Forska!Sverige och professor emerita, Umeå universitet
Anna Martling, styrelseledamot, Forska!Sverige och professor, Karolinska Institutet
Katrine Riklund, styrelseledamot, Forska!Sverige och dekan, medicinska fakulteten, Umeå universitet
Gunilla Westergren-Thorsson, styrelseledamot, Forska!Sverige och professor, Lunds universitet
Robert Hejdenberg, styrelseledamot, Forska!Sverige och ordförande, Astma- och allergiförbundets forskningsfond
Referenser:
[3] OECD (2026): Main Science and Technology Indicators, Gross domestic expenditure on R&D (GERD) as percentage of GDP
[4] OECD (2026) Business enterprise expenditure on R&D (BERD) as a percentage of GDP
[5] SCB (2026), Statsbudgetanalysen, FoU-medel och FoU-andelar i statsbudgeten år 2002–2026.
[6] Statistikcentralen, Finland (2026): De statliga anslagen till forskning och utveckling ökar i budgeten för år 2026 Länk till annan webbplats.
[7] SCB (2026) Statbudgetanalysen, Offentliga budgetanslag för FoU efter utgiftsområde (särskild gruppering) och socioekonomiska mål år 2015–2025.
Valdebatt 2026
Inför riksdagsvalet hösten 2026 har Curie bjudit in ett antal aktörer i forskarsamhället att ge sin vision av forskningspolitiken under nästa mandatperiod. Hur skulle regeringen kunna skapa bättre villkor för svensk forskning?
Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg
Välkommen att debattera forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Mer om vad som gäller för att skriva i Curie
Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats. och Facebook. Länk till annan webbplats.
Du kanske också vill läsa
Debatt 15 juni 2026
Nyhet 10 juni 2026
Debatt 10 juni 2026