Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
säck med äpplen, päron och andra frukter

När vi inte gör inte skillnad mellan forskningskommunikation med helt skilda syften blir det lite som att blanda äpplen och päron. Sammanblandningen minskar möjligheterna att kommunicera effektivt. Foto: Kristina Tripkovic/Unsplash.

debatt

Håll isär forskningskommunikation med olika syften

För att motverka förvirring behöver vi förtydliga skillnaderna mellan forskningskommunikation som är ren populärvetenskap och sådan som utgör marknadsföring. Det behövs också mer debatt om varför de olika inriktningarna behövs och deras praktik, skriver Håkan Sandberg, pr-konsult och kommunikatör.

Foto Håkan Sandberg

Håkan Sandberg

Forskningskommunikation ska bidra till att forskningen får större genomslag i samhället. Detta genom aktiviteter som ökar förståelsen, förtroendet och engagemanget för forskning utanför akademin. Forskningskommunikation är också en verksamhet som är förankrad i högskolelagen. Men forskningskommunikation kan också syfta till att marknadsföra det enskilda universitetet eller högskolan. Enligt rapporten Forskning, framsyn (Vetenskapsrådet 2020) anger många lärosäten positionering av sin högskola som en viktig anledning att kommunicera forskning. För dessa blir då forskningskommunikation inte ett mål i sig utan ett medel för att öka attraktiviteten för sin organisation och sitt varumärke. Samtidigt uppger forskarna själva att de har svårt att avsätta tid för forskningskommunikation (se rapporten Jag vill, men hinner inte! Forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap). Många ser inte heller poängen med att engagera sig i forskningskommunikation.

Sammanblandningen av forskningskommunikation med helt skilda syften blir problematisk. Det skapar förvirring när förväntningarna är otydliga och olika mellan de närmast inblandade, vilket i sin tur minskar möjligheterna till effektiva insatser. Inte minst märks det när forskningskommunikation får en redaktionell, neutral prägel där vetenskap ska ”överföras” till en diffus och allmänt hållen målgrupp. Hur ofta ställs frågan varför sådana insatser sker, det ändamålsenliga med dem och vilka effekter som är realistiska? Oklara syften och mål kan vara en förklaring till den låga status som forskningskommunikation har bland många forskare.

I näringslivet används kommunikation med omvärlden ofta för att hävda sig i konkurrensen med andra aktörer och budskap. Inom forskarvärlden är konkurrens dock inte det mest använda ordet. Här finns i stället ofta inställningen att forskningsresultat bör tala för sig själva. Få forskare vill riskera att uppfattas som den som överdriver nyttan av sin egen forskning och/eller baktalar andra forskares arbete och resultat.

Ändå är hela forskarvärlden präglad av just konkurrens. Forskningsfinansiering erhålls i tävlan med andra och förmågan att beskriva och argumentera för den egna forskningen är då helt avgörande. Samarbete med industrin för att forskningsresultat ska kunna kommersialiseras kräver också ett konkurrenstänkande, eftersom vinstdrivande företag väljer mellan olika forskningsprojekt och forskningsorganisationer att samarbeta med. Denna forskningskonkurrens är idag internationell och EU är en viktig marknad för såväl forskningsmedel som extern samverkan.

Traditionell, populärvetenskaplig forskningskommunikation saknar ett uttalat konkurrensperspektiv. Det innebär att planeringen sker utan någon större analys av andra forskningsaktörers kommunikation. I näringslivet är konkurrentanalyser helt centrala vid kommunikationsplanering, man behöver veta vilka man tävlar mot, hur de agerar på marknaden och på vilket sätt man bäst kan använda sina resurser för att få en lika stor – helst större – uppmärksamhet och bättre påverkanseffekt.

Organisationer som Vetenskapsrådet kan bidra till att förtydliga skillnaderna mellan forskningskommunikation med olika syften och varför de behöver hållas isär. Här finns ett stort utrymme att engagera forskare och praktiker utanför forskningskommunikationens domäner i debatten. Det skulle vitalisera och utveckla möjligheterna för forskare och ledande beslutsfattare att fatta bättre beslut om hur de ska engagera sig i den ena eller andra formen av forskningskommunikation.

En vidgad debatt skulle också bidra till en mer kritisk diskussion inom akademin om forskningskommunikationens syften, mål, metoder och medel. Med tanke på de omfattande resurser som redan läggs på forskningskommunikation i Sverige så är detta högst angeläget.

Kartläggningen Forskning, framsyn gjordes av Forskning & Framsteg och Vetenskap & Allmänhet 2019 på uppdrag av Vetenskapsrådet Länk till annan webbplats. 

Jag vill, men hinner inte! Forskares syn på kommunikation och öppen vetenskap – rapport på Vetenskapsrådets webbplats Länk till annan webbplats.

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Nyhet 10 januari 2024

Carina Järvenhag

Akademin måste arbeta med forskning på ett både praktiskt och teoretiskt plan. Det menar Helena Hansson som forskar och undervisar om deltagande design vid Göteborgs universitet. D...

Krönika 18 december 2023

När forskare möter journalister handlar mycket om att förstå den andres arbetsvillkor. Bengt Johansson skriver om skillnaderna mellan forskningen och journalistiken.

Krönika 24 oktober 2023

Undvik förrädiska förkortningar, skapa en emotionell budget och se till att mötas i ögonhöjd. Anna Sarkadi skriver om brukarmedverkan och vad som krävs när kollegorna i projektet i...