Vidareutbildning i högskolan funkar redan

Kritik har riktats mot att högskola och universitet brister i ansvaret för det livslånga lärandet, något som bland annat tas upp i Styr-och resursutredningen. Lärosätena sägs fokusera på nybörjare och prioritera ner personer som behöver vidareutbildning för att ställa om till nya branscher eller utvecklas i sitt yrke.

Men innan nya krav ställs måste vi kartlägga vilken roll högskolan har idag för det livslånga lärandet. Saco har därför granskat hur vanligt det är att examinerade från högskolan återvänder till studier. Det visar sig att så många som fyra av tio någon gång har återgått till högskolan efter en period på arbetsmarknaden. Det är mer än 400 000 personer.

Många av dem som en gång har varit i högskolan kommer alltså tillbaka för ytterligare studier. Det visar att högskolan redan idag fyller en viktig funktion för det livslånga lärandet. Vår slutsats är att ett särskilt uppdrag till högskolan inte behövs.

Liksom flera andra aktörer ser Saco att behovet av kompetensutveckling och vidareutbildning kommer att öka i takt med strukturomvandlingen på arbetsmarknaden, något som bland annat drivs av ny teknik. Det gäller inte minst akademiker som behöver fylla på sin kompetens under yrkeslivet. Det krävs ett utbildningssystem som svarar mot dessa behov.

Inom vård och omsorg samt undervisning är återgången till högskolan särskilt hög.

Men det huvudsakliga ansvaret för kompetensutvecklingen och för att identifiera och kommunicera behoven måste tas av arbetsgivarna. Sacos studie visar på stora skillnader i återgång till högskolan mellan olika utbildningsområden. Inom vård och omsorg samt undervisning är återgången särskilt hög. En förklaring är att inom de områdena är behoven av vidareutbildning tydliggjorda och därmed är också utbudet av utbildning högt.

I stället för ett nytt regeringsuppdrag till högskolan har Saco några mer effektiva förslag för att underlätta det livslånga lärandet:

• Inför en kompetensutvecklingslag där man ställer krav på att arbetsgivaren strukturerat och kontinuerligt kompetensutvecklar de anställda. Det förutsätter att arbetsgivare arbetar strategiskt med att identifiera och kommunicera sina kompetensbehov.
• Öka utbudet av distansutbildningar, enstaka kurser och utbildningar vid lärosätena för yrkesverksamma.
• Förändra Yrkeshögskolan så att de kan erbjuda kompetensutveckling även till dem som har en akademisk examen.
• Förbättra studielånen för äldre och öka avbetalningstiden.
• Ge mer resurser och stöd till högskolor och universitet för validering av behörighet och tillgodoräknande av kompetens.

Det finns inte en lösning som passar alla utan vi måste skapa strukturer i utbildningssystemet som gör det möjligt att utvecklas i den form som är relevant för arbetsmarknaden och för varje individ, under hela yrkeslivet.

Göran Arrius, ordförande Saco