Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Vi måste bedöma riskerna i internationella forskningssamarbeten

Efter att ha följt internationella forskningssamarbeten ser vi stora utmaningar kring akademisk frihet och etik. Samtidigt ser vi behovet av att fortsätta samarbeta med forskare från länder där normer och politik skiljer sig väsentligt från Sverige, men där forskningen inom många områden ligger i den globala framkanten. Därför vill vi lyfta frågor kring ansvarsfull internationalisering, skriver företrädare för STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning.

Collage av porträttbilder på debattörerna

Tommy Shih, Erik Forsberg, Andreas Göthenberg

Globaliseringen har länge medverkat till ett ökat internationellt forskningssamarbete, men under senare år har motståndet mot denna utveckling växt. Exempelvis har den tilltagande protektionismen i Europa och USA, samt framväxten av Kina som en ny supermakt, lett till en tydlig multipolär värld med allt större geopolitiska spänningar.

De alltmer jämställda globala maktförhållandena mellan länder med signifikant olika sociala, politiska och ekonomiska system bidrar till friktioner. Det har fört med sig att internationella organisationer får mindre inflytande och att den regelbaserade internationella ordningen försvagas. Covid-19-pandemin kommer av allt att döma också accelerera utvecklingen med ökad misstänksamhet och fokus på nationella intressen.

Förändrade globala maktstrukturer och mer framträdande friktioner påverkar naturligtvis även vetenskapliga samarbeten. Utvecklingen har lett till diskussioner om exempelvis behov av att skydda nationell infrastruktur och immateriella tillgångar, effekter av inskränkningar på akademisk frihet i vissa samarbetsländer och risk för minskad institutionell autonomi.

Överlag innebär detta ökade svårigheter för lärosäten i Sverige och i omvärlden att bedriva internationella samarbeten. Samtidigt har vi stora globala utmaningar som måste lösas, där teknologi och vetenskap spelar en mycket viktig roll. Covid-19 pandemin i synnerhet visar att forskare inte kan vänta på att geopolitiska spänningar ska lösa sig. Detsamma gäller för andra utmaningar inom global hälsa, klimat, mat, energi, ansvarsfull utveckling av artificiell intelligens med mera.

En positiv utveckling sedan slutet av 1990-talet är att antalet länder som deltar i produktionen av spetsforskning ökar. Det ställer dock höga krav på svenska lärosäten att ha kunskap och förståelse för nya vetenskapsnationer som skiljer sig kulturellt, värderingsmässigt och politiskt från Sverige i långt större utsträckning än våra traditionella samarbetspartners i Europa och Nordamerika.

Omvärldsanalys och ansvarsfullt förhållningssätt

Kina är av särskilt intresse. Landet är idag en av världens ledande vetenskapsnationer och skiljer sig markant från Sverige både kulturellt och politiskt. Den omvärldsanalys vi bedrivit på STINT under de senaste två åren har haft ett särskilt fokus på just Kina. Vi har följt svensk-kinesiska vetenskapliga samarbeten genom ett stort antal intervjuer med forskare, forskningsfinansiärer och andra intressenter i båda länderna. Vi har följt upp vårt eget mobilitetsprogram, genomfört bibliometriska studier samt haft en kontinuerlig dialog med ledningarna på flera av Sveriges största lärosäten och forskningsfinansiärer.

Det vi ser är utmaningar kring akademisk frihet och etik samtidigt som behovet av att hitta meningsfulla samarbeten med forskare från ett land där forskningen inom många områden ligger i den globala framkanten ökar. Överlag märker vi en växande oro bland svenska lärosäten om hur man ska balansera dessa frågor.

Internationella samarbeten bidrar till högre kvalitet i forskningen, ökar förståelse mellan människor och stärker möjligheter att finna lösningar på globala utmaningar. Samtidigt behöver forskare, administratörer och lärosätesledningar också bedöma riskerna de medför. När det gäller samarbeten med parter i länder som har snabb tillväxt inom vetenskap och som skiljer sig väsentligt från Sverige politiskt eller kulturellt finns det behov av att i högre grad än annars vara eftertänksam.

Många lärdomar från svensk-kinesiska forskningssamarbeten kan appliceras på internationella akademiska samarbeten generellt. Tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan, Karolinska institutet och Lunds universitet har vi därför tagit fram en skrift om ansvarsfull internationalisering.

Vi ser ett stort behov för alla lärosäten att förbättra arbetet och strukturerna kring hur internationalisering kan ske mer ansvarsfullt. Idag är detta av skiftande karaktär, dels för att organisationsstrukturerna ser olika ut, dels för att andelen av forskningen som utförs i internationella samarbeten varierar.

I ett multipolärt landskap, där samarbetspartners finns i en mycket heterogen blandning av kulturer och politiska system, måste samarbeten kunna bedrivas på ett meningsfullt och ansvarsfullt sätt. Verktygen som behövs är ökad kunskap och ett kontinuerligt arbete för att skapa och vidareutveckla ett sådant förhållningssätt. Vi föreslår på STINT att lärosäten bör:

  • Proaktivt arbeta med utbildning och information om möjligheter och utmaningar med internationella samarbeten.
  • Medvetandegöra och diskutera de ställningstaganden som kan behöva göras när akademisk frihet och forskningsetik påverkas genom internationella samarbeten.
  • Förtydliga det ökade ansvaret som den individuella forskaren, universitetsledningar och stödfunktioner har att hantera den större portföljen av frågor som uppkommer i och med en ökad och breddad internationalisering.

Tommy Shih, policyanalytiker, STINT
Erik Forsberg, representant i Kina, STINT
Andreas Göthenberg, vd, STINT

Skriv din mening i Curie

Vill du tycka till? Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor!

Mejla ditt debattinlägg eller din replik med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 26 april 2022

Charlie Olofsson

Det har blivit vanligare att andra länders stater blandar sig i verksamheten vid svenska lärosäten. När de politiska spänningarna i världen ökar behöver säkerhetsarbetet vid lärosä...

Nyhet 16 januari 2019

Inna Sevelius

Nya forskningsinstitutioner anställer regeringslojala medarbetare utan akademiska meriter i Ungern. Och regeringen utser ekonomiansvariga vid universiteten. Syftet är att bli av me...

Nyhet 7 juni 2018

Helena Östlund

Vem ska styra över forskningens inriktning? Över vilka forskare som får medel – och för vilken forskning? En grannlaga uppgift där de valda har stort inflytande. Nu har valprocesse...