2020-09-15 Tommy Shih, Erik Forsberg, Andreas Göthenberg, policyanalytiker, respktive representant i Kina och vd STINT

Vi måste bedöma riskerna i internationella forskningssamarbeten

Efter att ha följt internationella forskningssamarbeten ser vi stora utmaningar kring akademisk frihet och etik. Samtidigt ser vi behovet av att fortsätta samarbeta med forskare från länder där normer och politik skiljer sig väsentligt från Sverige, men där forskningen inom många områden ligger i den globala framkanten. Därför vill vi lyfta frågor kring ansvarsfull internationalisering, skriver företrädare för STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning

Globaliseringen har länge medverkat till ett ökat internationellt forskningssamarbete, men under senare år har motståndet mot denna utveckling växt. Exempelvis har den tilltagande protektionismen i Europa och USA, samt framväxten av Kina som en ny supermakt, lett till en tydlig multipolär värld med allt större geopolitiska spänningar.

De alltmer jämställda globala maktförhållandena mellan länder med signifikant olika sociala, politiska och ekonomiska system bidrar till friktioner. Det har fört med sig att internationella organisationer får mindre inflytande och att den regelbaserade internationella ordningen försvagas. Covid-19 pandemin kommer av allt att döma också accelerera utvecklingen med ökad misstänksamhet och fokus på nationella intressen.

Förändrade globala maktstrukturer och mer framträdande friktioner påverkar naturligtvis även vetenskapliga samarbeten. Utvecklingen har lett till diskussioner om exempelvis behov av att skydda nationell infrastruktur och immateriella tillgångar, effekter av inskränkningar på akademisk frihet i vissa samarbetsländer och risk för minskad institutionell autonomi.

Överlag innebär detta ökade svårigheter för lärosäten i Sverige och i omvärlden att bedriva internationella samarbeten. Samtidigt har vi stora globala utmaningar som måste lösas, där teknologi och vetenskap spelar en mycket viktig roll. Covid-19 pandemin i synnerhet visar att forskare inte kan vänta på att geopolitiska spänningar ska lösa sig. Detsamma gäller för andra utmaningar inom global hälsa, klimat, mat, energi, ansvarsfull utveckling av artificiell intelligens med mera.

En positiv utveckling sedan slutet av 1990-talet är att antalet länder som deltar i produktionen av spetsforskning ökar. Det ställer dock höga krav på svenska lärosäten att ha kunskap och förståelse för nya vetenskapsnationer som skiljer sig kulturellt, värderingsmässigt och politiskt från Sverige i långt större utsträckning än våra traditionella samarbetspartners i Europa och Nordamerika.

Omvärldsanalys och ansvarsfullt förhållningssätt

Kina är av särskilt intresse. Landet är idag en av världens ledande vetenskapsnationer och skiljer sig markant från Sverige både kulturellt och politiskt. Den omvärldsanalys vi bedrivit på STINT under de senaste två åren har haft ett särskilt fokus på just Kina. Vi har följt svensk-kinesiska vetenskapliga samarbeten genom ett stort antal intervjuer med forskare, forskningsfinansiärer och andra intressenter i båda länderna. Vi har följt upp vårt eget mobilitetsprogram, genomfört bibliometriska studier samt haft en kontinuerlig dialog med ledningarna på flera av Sveriges största lärosäten och forskningsfinansiärer.

Det vi ser är utmaningar kring akademisk frihet och etik samtidigt som behovet av att hitta meningsfulla samarbeten med forskare från ett land där forskningen inom många områden ligger i den globala framkanten ökar. Överlag märker vi en växande oro bland svenska lärosäten om hur man ska balansera dessa frågor.

Internationella samarbeten bidrar till högre kvalitet i forskningen, ökar förståelse mellan människor och stärker möjligheter att finna lösningar på globala utmaningar. Samtidigt behöver forskare, administratörer och lärosätesledningar också bedöma riskerna de medför. När det gäller samarbeten med parter i länder som har snabb tillväxt inom vetenskap och som skiljer sig väsentligt från Sverige politiskt eller kulturellt finns det behov av att i högre grad än annars vara eftertänksam.

Många lärdomar från svensk-kinesiska forskningssamarbeten kan appliceras på internationella akademiska samarbeten generellt. Tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan, Karolinska institutet och Lunds universitet har vi därför tagit fram en skrift om ansvarsfull internationalisering.

Vi ser ett stort behov för alla lärosäten att förbättra arbetet och strukturerna kring hur internationalisering kan ske mer ansvarsfullt. Idag är detta av skiftande karaktär, dels för att organisationsstrukturerna ser olika ut, dels för att andelen av forskningen som utförs i internationella samarbeten varierar.

I ett multipolärt landskap, där samarbetspartners finns i en mycket heterogen blandning av kulturer och politiska system, måste samarbeten kunna bedrivas på ett meningsfullt och ansvarsfullt sätt. Verktygen som behövs är ökad kunskap och ett kontinuerligt arbete för att skapa och vidareutveckla ett sådant förhållningssätt. Vi föreslår på STINT att lärosäten bör:

  • Proaktivt arbeta med utbildning och information om möjligheter och utmaningar med internationella samarbeten.
  • Medvetandegöra och diskutera de ställningstaganden som kan behöva göras när akademisk frihet och forskningsetik påverkas genom internationella samarbeten.
  • Förtydliga det ökade ansvaret som den individuella forskaren, universitetsledningar och stödfunktioner har att hantera den större portföljen av frågor som uppkommer i och med en ökad och breddad internationalisering.

Tommy Shih, policyanalytiker, STINT
Erik Forsberg, representant i Kina, STINT
Andreas Göthenberg, vd, STINT

2

3 kommentarer

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • enrique martinez

    I read the article with interest, and here is my opinion.
    Researchers, we may all agree, are specialists intent on solving certain aspects of a larger issue or set of issues which, as the article points out,  are becoming more global in nature. At this stage one has to consider what are the issues at hand, in order to frame the answer in the proper context. 
    If research is focused to avoid the global destruction of the environment, the changes in climate that will render human life improbable on our planet, then the answer would seem to be: the more we all know, the better chance we have to counteract this quite likely outcome, and therefore collaboration seems a very desirable approach. 
    If, on the other hand, research is conducted in order to reach an advantage of a commercial or military nature which will result in some sector getting a slice of the economic market or an advantage in the war machine, then collaboration will not likely be possible.
    In my consideration, the beliefs of the researching parties are secondary to the above facts, although a greater importance seems to be given to these. Scientific advances, once adapted to society, live in the same health everywhere. Authoritarian and democratic regimes use similar bulbs in all their classrooms.

    2020.09.17

  • Pentti Tengvall

    Vad rent konkret skall forskare göra, tex i samarbeten med kinesiska universitet? Jag personligen har slutat med alla vetenskapliga kontakter med Kina och tidskrifter ledda av kinesiska editorer. Mitt intryck genom åren är att Kina endast tar information, men ger noll och intet tillbaka. Vi i Sverige har betett oss fruktansvärt naivt. Alla har inte goda avsikter.

    2020.09.17

  • STINT

    I våra intervjuer med Sverige-baserade forskare som samarbetar med kollegor på kinesiska universitet är majoriteten nöjda med de samarbeten de haft. Resultaten har kommit i form av nya artiklar och idéer, studenter, möjligheter till ny finansiering och spridning av kunskap. Samtidigt hör vi oftare om ett missnöje med obalansen i samarbeten och många som avstår från samarbete. Utmaningarna med obalans i samarbeten kan härledas exempelvis till strukturella förutsättningar att arbeta mot vissa mål, olika policyförhållande, explicita strategier hur man arbetar internationellt, olikheter i hur man mäter saker eller bara kulturella skillnader. Oavsett orsak så är reciprocitet en viktig och nödvändig faktor för att internationella samarbeten långsiktigt ska vara meningsfulla. STINT menar att forskare bör ta ett större ansvar för att förstå hur/om det jämbördiga utbytet kan ske från båda sidor. Ökad kunskap om förutsättningar, stöd från ledningar eller stödfunktioner, diskussion av premisser i kollegiala nätverk kan hjälpa en del för att förstå huruvida samarbeten ska uppstå, nekas eller utvecklas. I slutänden så är det upp till individen att ta ett beslut och balansera fördelar med nackdelar. På STINT så ser vi gärna att denna process är så välinformerad som möjligt och här har individen ett stort ansvar som är experten både disciplinmässigt och i förståelsen av förutsättningarna för projektet. Men, visst måste svenska lärosäten höja nivån och förbättra stödet lite mera.

    2020.09.25

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter