Vi är redo – ge lärosätena en tydlig roll i totalförsvaret

De senaste åren har totalförsvaret samt beredskap och hantering av kriser som påverkar vår hälsa varit vanliga teman i den svenska samhällsdebatten. Dessvärre har lärosätena saknats i det samtalet. Är det för att vi saknar relevant kunskap och erfarenhet? Eller har vi varit för dåliga på att erbjuda vår kompetens? Om så är fallet, hur blir vi tydliga och konkreta kring vad vi kan bidra med om en ny pandemi slår till eller om kriget bryter ut?

I Sverige finns det runt 50 universitet och högskolor. Det är ingen överdrift att säga att lärosätena från Malmö i söder till Kiruna i norr har betydande kompetens, resurser och system att stötta samhället före, under och efter en hälsokris eller ett krig.

För att samla lärosätenas kompetens inom området hälsokriser skapade Centrum för hälsokriser på Karolinska institutet ett Hälsokrisnätverk för ett år sedan. I nuläget ingår expertis från 17 lärosäten i nätverket. Syftet är att vara samlade och bättre förberedda vid kommande hälsokriser. Vi vill också kunna erbjuda vår gemensamma kompetens. Det kan handla om att snabbt utveckla kurser eller att ge expertstöd, sekonderingar och personalutlån till exempel till andra myndigheter. Nätverket kan aktiveras när en kris inträffar, men samarbetar även kontinuerligt med att utveckla utbildningar, katalysera interdisciplinär forskning och dela med sig av erfarenheter.

En sak vi kan göra omgående är att hjälpa till att tillgodose deras behov av utbildning och övning.

Vi som verkar på svenska universitet och högskolor behövs i hälsokrisberedskap och totalförsvaret, men vi måste hitta vår roll. Det gör vi genom att samarbeta, vara proaktiva och engagerade redan innan hälsokrisen slagit till.

Läs också i Curie: Vad gör universiteten om kriget kommer?

Det finns idag hundratusentals studenter och yrkesverksamma som skyndsamt bör utbildas i hur man förbereder sig, fattar beslut och arbetar med knappa resurser i hälsokriser. En sak vi kan göra omgående är att hjälpa till att tillgodose deras behov av utbildning och övning.

Dessutom kan vi erbjuda uppdaterad kunskap, baserad på forskning och beprövad erfarenhet, om hur hälso- och sjukvården kan organiseras, ledas och bli uthållig vid långvariga konflikter. Då bidrar vår forskning till långsiktig kunskapsutveckling. Vi kan också ge expertråd, utvärdera och kvalitetssäkra.

Sist men inte minst kan lärosätena tjäna som forum för samhällsdebatt, och kritiskt tänkande – som en pålitlig och oberoende kunskapsspridare och antidot till desinformation.

Däremot saknas ett tydligt mandat för vad vår roll är vid kriser

Men vår roll behöver bli tydlig, och vi måste säkerställa att vi får tid och resurser att komma samman och arbeta med de här frågorna. Vi behöver också integrera vår verksamhet mer med andra myndigheter, regioner, kommuner, näringslivet och civilsamhället, för att skapa samarbetsformer där vår kompetens kan bidra.

För att påbörja en dialog kring lärosätenas roll i kriser arrangerade Centrum för hälsokriser på Karolinska institutet Sveriges första Hälsokrisforum den 27 november 2024. Till forumet bjöds över 100 utvalda företrädare från lärosäten, regioner, Regeringskansliet, myndigheter, professionsföreningar och civilsamhället in. Fokus låg på kriser som påverkar människors hälsa, till exempel hälsoeffekter av extremväder, pandemier, konflikter och krig.

En sak som framkom tydligt var att det finns en stor vilja och förmåga vid lärosätena – och hos enskilda medarbetare – att aktivt bidra till beredskap och i kriser. Dessutom stod det klart att lärosätenas kompetens inom hälsokriser är efterfrågade, inte minst för att bidra till utbildningsbehovet. Däremot saknas ett tydligt mandat för vad vår roll är vid kriser, och vi har i nuläget bristfälliga kontakter med andra myndigheter och regioner.

Vi är en del av den svenska krisberedskapen och av totalförsvaret och detta behöver tydliggöras.

Precis som resten av samhället måste lärosätena rusta upp och säkra kompetens både när det gäller beredskap inför hälsokriser och hantering av hälsokriser. Men det räcker inte med enbart forskning. Erfarenhet av hur samhället fungerar och hur man hanterar de praktiska utmaningarna vid en kris behövs också. Lärosätenas kompetens måste vara relevant, anpassad till situationen och efterfrågad hos beslutsfattare och resten av samhället. Vi är en del av den svenska krisberedskapen och av totalförsvaret och detta behöver tydliggöras.

Inom Hälsokrisnätverket ser vi en stor vilja från våra kollegor att delta i processen att stärka lärosätenas roll vid hälsokriser och bidra till att stötta det omgivande samhället. Men det behövs ett tydligare mandat, bättre samordning och mer resurser. Vi är redo att bidra!

Representanter för Hälsokrisnätverket (se namnlista under faktarutan)