2013-02-07 Jan Carlstedt-Duke, professor, ordförande i Karolinska institutets internationella strategigrupp

Vi är beroende av idéer utifrån

Forskning är beroende av aktivt utbyte av kunskap och idéer i en kreativ och ifrågasättande dialog. Det är sällan en enskild forskare har alla detaljer för att lösa ett problem på egen hand, resultat kan ofta tolkas på flera sätt och leda till olika slutsatser. Därför är det viktigt att man ständigt utvecklar sina idéer i kontakt med andra forskare som ser problemställningen från en annan vinkel. Dessutom: Problemställningarna är universella, de begränsas inte av nationella gränser. Därför är rörligheten oerhört viktig för forskningens framtid och utveckling, skriver Jan Carlstedt-Duke, professor och ordförande i KI:s internationella strategigrupp.

bild på Jan Carlstedt Duke

Jan Carlstedt-Duke
Foto: Lasse Skog

Efter doktorsexamen är man ingen färdig forskare, men man har fått grunderna för att kunna utveckla sin förmåga att tänka i nya banor och skapa nya idéer. På den egna institutionen finns ofta en begränsad grupp forskare med en relativt smal verksamhet. Så för att kunna utveckla sin egen förmåga behöver man exponeras för andra idéer, andra forskningsområden, andra sätt att bedriva forskningen och – minst lika viktigt – andra kulturer. Då har man som forskare möjlighet att skapa en bred bas av erfarenheter och kunskaper som berikar förmågan att dra slutsatser och utveckla nya idéer.

Forskningsutvecklingen i USA och Israel visar hur viktigt det är med samverkan, forskningsutbyte och rörlighet. Dessa länder har ett ständigt inflöde av duktiga forskare utifrån som stannar kortare eller längre perioder. Forskarnas erbjuds kraftfulla miljöer med starka infrastrukturer, de senaste teknikerna och, inte minst, interaktion med andra forskare med mycket varierande bakgrund. Det gör att dessa inresande forskare i många fall utvecklas mycket kraftigt och bidrar starkt till utvecklingen inom landet.

På senare tid finns ännu tydligare exempel. Singapore har utvecklat en internationellt konkurrenskraftig biomedicinsk forskning genom att locka till sig toppforskare utifrån och erbjuda stora resurser. Dessa forskare har byggt upp starka lokala forskningsmiljöer inom landet. Samtidigt har man skickat iväg de bästa unga forskarna till ledande institutioner runtom i världen för att få en forskarutbildning eller som postdoktorer. De har sedan återvänt till starka lokala forskningsmiljöer och kunnat dra nytta av både erfarenheterna utomlands samt den lokala stimulansen.

Ett annat exempel är Kina som snabbt kunnat bygga upp starka forskningsinstitutioner med hjälp av kinesiska forskare som utvecklats utomlands. Tidigare var forskningsmöjligheterna inom landet mycket begränsade och de bästa studenterna sökte sig utomlands. Med en mycket kraftfull investering i forskning på senare tid har Kina lyckats locka hem många duktiga kinesiska forskare som nu leder starka forskningsgrupper inom landet och vars erfarenhet överförs vidare till nästa generation kinesiska forskare.

Forskningen är mycket dynamisk och förnyas ständigt. Sverige är ett litet land som i likhet med andra små länder som Singapore är starkt beroende av ny kunskap och idéer utifrån. Detta sker enklast genom forskarrörlighet och utbyte forskare emellan. Det är lika viktigt för unga forskare att få erfarenhet av andra starka miljöer utomlands, som att locka till sig ledande forskare utifrån som kan skapa nya stimulerande miljöer lokalt. Karolinska Institutet (KI) är särskilt beroende av detta eftersom den kliniska basen är relativt liten och många sjukdomar knappast ens finns i vårt land. Internationellt utbyte har varit en stark tradition vid KI sedan lång tid och är en nödvändig källa till förnyelse och stimulans. Om vi inte lyckas rekrytera de bästa forskarna till KI kommer förnyelsetakten att försämras och de bästa yngre svenska forskarna lockas till andra ledande institutioner utomlands istället.

Två tredjedelar av publikationerna från KI sker i samarbete med utländska forskare. I många fall utvecklas dessa samarbeten genom utbyte av doktorander eller yngre forskare inom ramen för dessa projekt. Dessa samarbeten mellan enskilda forskargrupper är basen för den internationella utvecklingen, men det är samtidigt viktigt att KI stimulerar och drar nytta av den internationella kontakten. Därför drivs även en strategisk utveckling av breda program inom vissa områden med nyckelinstitutioner runtom i världen.

För några år sedan försökte KI etablera ett forskningscentrum i Singapore för att dra nytta av den kraftfulla utvecklingen där. Detta misslyckades av flera skäl, inte minst för att det skulle ha krävts ett riksdagsbeslut. Idag har sju av de inblandade ledande forskarna på egen hand helt eller delvis etablerat forskningsverksamhet i Singapore och en åttonde forskare har flyttat utomlands.

Detta visar att utvecklingen trots allt går åt rätt håll, men det måste bli lättare för våra bästa forskare att etablera sig utomlands, och vi måste göra det attraktivare för utländska forskare att komma till Sverige.