2015-01-12 Karin Hermansson & Hans Winberg, Ifous respektive Leading Health Care

Utnyttja forskningsinstituten för välfärdsutveckling

Välfärden är ett problemfyllt område – och ständigt aktuellt. Trots goda föresatser tycks det svårt att infria vallöftena. Karin Hermansson, Ifous, och Hans Winberg, Leading Health Care, menar att det behövs gränsöverskridande institut liknande branschforskningsinstituten även på välfärdens område. Några finns redan.

Karin Hermansson och Hans Winberg
Foto:

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har vi aldrig satsat lika mycket resurser på välfärd som nu. Samtidigt visar skola, vård och omsorg få tecken på framsteg om vi får tro samhällsdebatten.

I stället talas om en välfärd i kris. Vården står inför en till synes omöjlig ekvation med nya medicintekniska – och dyra – landvinningar samtidigt som en åldrande befolkning kräver alltmer. Vad vi hör mest om är bristen på vårdplatser, personal och pengar. Detta trots att just dessa resurser idag är större än någonsin tidigare.

Den svenska skolans kris handlar om sjunkande resultat, bristande likvärdighet och alltför många avhopp från gymnasiet. För att bidra till lösningar öppnar i dagarna det statliga Skolforskningsinstitutet, vars uppdrag är att sammanställa och sprida forskning om undervisningsmetoder och arbetssätt.

Samtidigt finns tankar om och förståelse för problemen också på helt andra håll. För att möta utmaningarna behövs därför fler gränsöverskridande sammanhang – både mellan forskare inom olika discipliner och mellan forskning och praktik. I dag är gapet mellan dessa ofta förtvivlat stort.

Inom områden som teknik, miljö och medicin finns så kallade branschforskningsinstitut för att ta fram ny kunskap och lösa problem med hjälp av forskning. Dessa institut är en naturlig del av “kunskapslandskapet” och därmed självklara samarbetspartners för både branschens aktörer och de tekniska, naturvetenskapliga och medicinska vetenskaperna. Eftersom instituten arbetar med branschens problem blir det naturligt att finansieringen av projekt delas mellan praktik och akademi.

Inom välfärdsområdet – särskilt inom samhällsvetenskaperna – är liknande arrangemang sällsynta. Men de finns! Vi representerar två av dem, aktiva inom skola respektive vård och omsorg. Våra gränsöverskridande verksamheter är ett slags branschforskningsinstitut trots att vård, omsorg och skola sällan kallas ”branscher”.

Ett branschforskningsinstitut kan beskrivas som en brygga mellan forskning och praktik. Genom att samla forskningsintresserade praktiker och samhällsintresserade forskare bedriver institutet kunskapsutveckling med utgångspunkt i branschens behov och bidrar till att få forskning att göra nytta i en operativ verksamhet.

Detta översättningsarbete mellan skilda världar och språk kallas ibland för universitetens ”tredje uppgift” och är ett av det moderna kunskapssamhällets kanske mest negligerade områden. Forskningsbaserad kunskap behöver nämligen inte bara spridas, utan måste också bearbetas, användas och testas i en praktisk vardag för att komma till nytta. Genom att koppla forskningen till utvecklingsinsatser skapas förutsättningar för innovation – att ny kunskap omsätts i och omskapar praktiken.

För den enskilda forskaren öppnar branschinstituten nya möjligheter inte bara genom att vara en källa till finansiering, utan framför allt genom att erbjuda närkontakt med praktikernas vardag. De ger också forskarna möjlighet att fånga upp de nya behov – nya forskningsfrågor – som finns i praktiken.

Vi behöver kraftsamla och samarbeta för att lösa välfärdens problem. Branschernas egna forskningsinstitut är en tillgång för både akademi och praktik och hjälper till att brygga över gapet dem emellan. Denna modell borde vi använda även inom samhällsvetenskaperna.

Vi kan hjälpa till att brygga över gapet mellan forskning och praktik, så använd oss i stället för att uppfinna nya sätt att ”översätta” och ”implementera” forskning!

Karin Hermansson
FoU-ansvarig Ifous

Hans Winberg
Generalsekreterare LHC