Med synsättet att klinisk erfarenhet är en självklar grund innan en sjuksköterska tar steget in i forskarvärlden riskerar vi tappa potentiella forskare, skriver Linda Johansson. Foto: MedicAlert UK, Unsplash.
debatt
Uppmuntra sjuksköterskor som vill börja forska tidigt
Klinisk erfarenhet kan vara värdefull för sjuksköterskor som börjar forska. Men en sen start på forskarkarriären gör det också svårare att etablera sig som självständig forskare. Därför bör vi uppmuntra dem som tidigt vill välja en akademisk bana, skriver Linda Johansson, Jönköping University.
Ämnen i artikeln:
Linda Johansson
Hur många år arbetade du kliniskt innan du började forska? Den frågan får man ofta som forskande sjuksköterska.
För många tycks klinisk erfarenhet ses som en självklar, nästan obligatorisk, grund innan man tar steget in i forskarvärlden som sjuksköterska. Jag antar att det kan vara på liknande sätt inom andra vårdyrken. Jag ifrågasätter inte att klinisk erfarenhet är värdefull. Den ger förståelse, trovärdighet och en viktig förankring i komplexa vårdsituationer. Det är erfarenheter som är särskilt viktiga när man bedriver tillämpad forskning.
Men när klinisk erfarenhet ses som ett krav snarare än en merit, då kan det bli problem. När vi signalerar att forskning inte hör hemma i början av yrkeskarriären finns det en risk att vi tappar potentiella omvårdnadsforskare.
Omvårdnad som forskningsfält behöver både sjuksköterskor med lång klinisk erfarenhet och sjuksköterskor som tidigt väljer forskarbanan. Därför är det viktigt att skapa olika vägar in i forskning och forskarutbildning.
När vi signalerar att forskning inte hör hemma i början av yrkeskarriären finns det en risk att vi tappar potentiella omvårdnadsforskare.
Jag tror att de flesta lärare inom sjuksköterskeutbildningar stött på studenter som tidigt visat intresse för vetenskapliga frågor och problemlösning, studenter som drivs av nyfikenhet och av viljan att utveckla vården och människors hälsa. Trots detta förväntas de ofta först arbeta kliniskt, innan de ”är redo” för forskning. Det är en norm som sällan är tydligt uttalad, men som präglar hur vi pratar om forskning och utveckling och akademisk karriär inom omvårdnad.
Självklart har de som värnar den kliniska kompetensens betydelse många goda argument. Forskning som saknar förankring riskerar att bli irrelevant. Erfarenhet från möten med patienter, anhöriga och kollegor är värdefullt i forskningsprocessen, exempelvis vid datainsamling och tolkning av resultat.
Men förankring i praktiken kan se olika ut. Den är inte nödvändigtvis proportionell mot antalet timmar i klinisk tjänst, och den uppstår inte enbart genom traditionellt yrkesutövande. Ett system där forskarutbildning förutsätter en lång erfarenhet i grundprofessionen innebär också en betydligt kortare forskningskarriär. Det gör det svårare att etablera sig som självständig forskare. Särskilt för personer med försörjningsansvar eller utan stark ekonomisk trygghet kan en sådan ekonomisk och karriärmässig omstart vara ett reellt hinder.
Klinik och akademi bör inte ses som två separata världar, utan som delar av samma kunskapsbyggande system.
Mot denna bakgrund är satsningar på forskarskolor och lösningar där sjuksköterskor kan kombinera klinisk tjänst med forskarutbildning särskilt intressanta. Klinik och akademi bör inte ses som två separata världar, utan som delar av samma kunskapsbyggande system. Med ett sådant synsätt kan den praktiknära forskningen stärkas samtidigt som forskarbanan blir mer tillgänglig tidigare i karriären.
Den traditionella vägen in i forskning kan inte vara den enda vi lyfter fram inom akademin. Vi har ett ansvar att aktivt bekräfta och visa, inte minst för våra studenter, att det finns olika sätt att bli forskare inom omvårdnad. Frågan är inte om klinisk erfarenhet är värdefull – det är den. Frågan är om det är hållbart att upprätthålla en norm som begränsar både forskningen och professionen.
Linda Johansson, docent i hälsa och vårdvetenskap, vice vd med ansvar för forskning, Hälsohögskolan, Jönköping University
Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg
Välkommen att debattera forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Mer om vad som gäller för att skriva i Curie
Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats. och Facebook. Länk till annan webbplats.
Du kanske också vill läsa
Debatt 8 juni 2026
Debatt 3 juni 2026
Nyhet 2 juni 2026