Undervisning på engelska går ut över studenterna

Internationaliseringen av universitet och högskolor har länge varit en viktig strategisk fråga på svenska lärosäten och inom utbildningspolitiken. Och internationaliseringen för mycket gott med sig. Den gör forskningsresultat mer tillgängliga och studentutbyten möjliga, och den ger både forskare och studenter en större internationell arbetsmarknad. En hög internationell rörlighet bland forskare är dessutom ofta gynnsam för att förebygga isolering och intellektuell inavel.

Men i internationaliseringsivern på svenska lärosäten blandas internationalisering samman med globalisering. Medan internationalisering handlar om samarbete mellan nationer och kulturer innebär globalisering ett slags anpassning till en dominerande kultur eller – som i det här fallet – ett dominerande språk. Medan internationalisering grundas i en strävan efter mångfald beträffande litteratur, språk och kultur, bygger globalisering på standardisering och homogenisering.

En tiondel av de studerade lärarna hade ett ordförråd som motsvarande en svensk gymnasielevs nivå.

En konsekvens av detta är att internationalisering på svenska lärosäten vanemässigt, och utan eftertanke och reflektion, har likställts med anglifiering av utbildning på grundnivåerna, det vill säga en ökad användning av engelskspråkig kurslitteratur och undervisning, Denna utveckling har haft och har betydande negativa konsekvenser för kvaliteten på utbildningen.

Effekterna av engelskspråkig undervisning är ett välbeforskat område och resultaten är entydiga. Utbildningen blir sämre, lärarna underpresterar, föreläsnings- och seminarierummen blir tystare och studenterna lär sig betydligt mindre när undervisningen sker på ett språk som inte är studenternas eller lärarnas förstaspråk.

Även om svenskars självförtroende vad gäller engelskafärdigheter ofta är stort är såväl ordförråd som sociolingvistiska kompetenser mycket mer begränsade än vad vi tror. I en studie från 2023 visade det sig att hälften av lärare inom STEM-ämnen på universitet kunde använda färre än 3 000 engelska ord (1). En tiondel av de studerade lärarna hade ett ordförråd som motsvarande en svensk gymnasielevs nivå.

Man lär sig helt enkelt mindre och sämre på ett andra- eller tredjespråk.

Ett flertal studier har visat på försämrade studieresultat på engelskspråkiga kurser jämfört med samma kurser givna på svenska. I studien som nämndes ovan delades 2 263 studenter på Chalmers och KTH in i en svenskspråkig och en engelskspråkig kursgrupp. De studenter som blev undervisade på sitt modersmål, svenska, lärde sig då mycket mer än de studenter som läste samma kurs på engelska. Man lär sig helt enkelt mindre och sämre på ett andra- eller tredjespråk.

Situationen skiljer sig något åt mellan olika ämnesområden men den generella tendensen på svenska lärosäten är tydlig. När studenter som inte har engelska som modersmål tvingas till att läsa och undervisas på engelska blir lärandet och förståelsen av stoffet ytligare och mer fragmenterat. För mycket energi och tid behöver spenderas på avkodning av textytan – för att översätta engelska till svenska. Det ger mindre utrymme för tolkning av stoffet.

Förståelsen av textens innebörd blir underordnad och kunskapen riskerar att begränsas till en uppsättning klyschor och standardfraser som kan ge illusionen av att man har förstått. Lärare vittnar även om att deras prestationer i undervisningssituationen och vid examinationer blir lidande när de tvingas arbeta på ett språk som de inte behärskar på den nivå som krävs för komplexa resonemang och tankegångar.

Lärare vittnar även om att deras prestationer i undervisningssituationen och vid examinationer blir lidande

Anglifieringen har genomdrivits oreflekterat och utan någon större hänsyn till befintlig kunskap om språkets betydelse för studenternas lärande och lärarnas pedagogiska prestationer.

Om studenternas lärande ska tas på allvar – vilket är vår ståndpunkt – så behöver användningen av engelska på de utbildningsnivåer där de flesta eller alla studenter har ett annat förstaspråk än engelska begränsas. Språkvalsfrågan behöver bli mer central i det strategiska beslutsfattandet på svenska lärosäten; språket är inte ett neutralt medel för kommunikation och valet av språk påverkar vad, hur och hur bra vi lär oss saker.

Högre utbildning är inte ett globalt företag och den engelskspråkiga globaliseringen har ett pris: utbildningens kvalitet.

Peter Svensson, forskare och lärare Lunds universitet

Ola Håkansson, förläggare Studentlitteratur

1. Malmström, Hans, Diane Pecorari, and Marcus Warnby (2023). Teachers’ receptive and productive vocabulary sizes in English-medium instruction, Journal of Multilingual and Multicultural Development, sid. 1-19: Teachers’ receptive and productive vocabulary sizes in English-medium instruction Länk till annan webbplats.