2015-09-14 Ulrikke Voss, vice ordförande, National Junior Faculty, NJF

Tydliga och meningsfulla karriärvägar skapar excellens

Osäkra framtida karriärvägar inom akademin skapar kortsiktig och ”säker” forskning, menar National Junior Faculty. Inför forskningsproppen föreslår de fem lösningar.

Ulrikke Voss
Foto: Privat

För att Sverige fullt ut ska kunna utnyttja den potential som vår starka forskningshistoria och internationellt höga budget på 3,5% av BNP ger, måste svenska universitet och högskolor bli mer internationella, mer konkurrenskraftiga och vara attraktiva arbetsplatser. För att uppnå detta mål måste det samlade svenska forskarkollektivet, offentliga instanser såväl som privata, tillsammans ta ansvar.

Sveriges forskningsframtid hänger nära samman med kvaliteten på utbildningen. Utbildningslandskapet förändras och kommer i framtiden att ställa nya krav på forskningskollektivets flexibilitet och kompetens att bedöma, identifiera och attrahera framtida talanger. Därför betonar National Junior Facultuy (NJF) behovet av forskningsförankrade utbildningar och utveckling av studenternas tvärvetenskapliga kompetens.

Sedan 2012 har flera rapporter publicerats (KVA 2012¹, SNS 2014², VR 2015³) vilka understryker behovet av en omvärdering av de svenska akademiska finanserings-, rekryterings- och karriärsystemen. Rapporterna rekommenderar bland annat ett ökat fokus på projekt i enskilda forskargrupper, rörlighet och ökad grundfinansiering.

Under våren 2015 undersökte NJF de utmaningar våra medlemmar ser framför sig. Resultatet visade att våra medlemmar, oavsett kön och forskningsfält, i allmänhet ville fortsätta sitt arbete på svenska universitet och högskolor, men osäkerheten om deras framtida karriär leder till stress och oro. En naturlig följd av denna osäkerhet är kortsiktiga och ”säkra” forskningsprojekt samt att svensk forskning förlorar talanger och excellens. För att förbättra denna situation önskar NJF ökad öppenhet och dialog mellan universitet och andra berörda parter/aktörer och föreslår följande:

  • att transparens ökas vid lärosätena kring beslut om finansiering, rekrytering, eller bedömning av vetenskapliga projekt.
  • att tydliga långsiktiga mål och konsekvenserna av att inte nå dem definieras, med avseende på jämlikhet, diversitet och rörlighet.
  • ett finansieringssystem där forskare i början av sin karriär har möjlighet att inrätta oberoende forskningsprofiler och konkurrera på lika villkor med seniorer och väl etablerade forskare.
  • att ett definierat karriärsystem inrättas med tydliga karriärsteg baserade på individuella, i förhand definierade, mål och institutionella behov, inte på extern finansiering eller senioritet. NJF emotser förväntningsfullt resultatet av regeringens utredning av villkoren och karriärvägarna för yngre forskare i mars 2016.
  • vi önskar en bättre utvärdering av rörlighet och bättre möjligheter till inter- och extra-akademisk rörlighet för att möjliggöra korsbefruktning mellan forskning och näringsliv.

NJF har taget de första stegen och i brev till Vetenskapsrådet och till ministern för högre utbildning och forskning initierat dialog och föreslagit lösningar. Läget är akut men om vi tillsammans tar ansvar, kan Sverige återigen uppnå forsknings och utbildningsexcellens.

Ulrikke Voss, PhD
Vice ordförande National Junior Faculty

¹KVA 2012: Forstering breakthrough research: A comparative study. Gunnar Öquist och Mats Benner. Kung. Vetenskapsakademien, ISBN 978-91-7190-185-9.

²SNS 2014: Utbildning, forskning, samverkan – Vad kan svenska universitet lära av Stanford och Berkeley. Arthur Bienenstock, Sylvia Schwaag, Mats Benner, Anne Lidgard. SNS Förlag, ISBN 978-91-86949-54-9.

³VR 2015: Forskningens framtid! Ämnesöversikt 2014 medicin och hälsa. Vetenskapsrådet, ISBN 978-91-7307-254-0.