Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor
Personer sitter på rad, försjunkna i sina telefoner.

Vårdens budskap konkurrerar i allt högre grad med den stora mängd information som finns tillgänglig via AI, sociala medier och internet, skriver debattörerna. Foto: Unsplash

debatt

Replik: Vi behöver kunskap om patienters lärande också

Medicinsk pedagogik kan inte bara omfatta vårdpersonalens och studenternas lärande. Även patienternas lärande är en grundläggande förutsättning för personcentrerad vård och framgångsrik egenvård. Det skriver fyra forskare vid Karolinska institutet i en replik.

Ämnesområdet medicinsk pedagogik har varit och är tyvärr fortfarande, undervärderat och otillräckligt finansierat. Därför är det glädjande att rektor Annica Östman Wernerson i sitt debattinlägg lyfter ämnets betydelse för såväl vårdpersonalens kompetensutveckling som patientsäkerheten. Vi uppskattar också de satsningar på området som Karolinska institutet gjort under lång tid och fortsätter att göra.

Forskarna vid Linköpings universitet välkomnar, i sin replik, de satsningar som görs, men menar samtidigt att om hälso- och sjukvården ska kunna möta framtidens utmaningar räcker det inte att enskilda lärosäten tar sitt ansvar. För att medicinsk pedagogik ska få en starkare ställning som akademiskt kunskapsområde behöver också nationella forskningsfinansiärer prioritera och finansiera forskning om utbildning och lärande inom hälso- och sjukvård.

Båda inläggen visar på betydelsen av att investera i studenter, medarbetare och vårdorganisationer för att utveckla kunskapsområdet medicinsk pedagogik. Vi anser dock inte att det räcker med kunskaper om hur vi bäst kan stödja studenters och medarbetares lärande. För att kunna ge en personcentrerad vård krävs även kunskaper om hur patienters lärande kan underlättas – ett viktigt men eftersatt forskningsområde inom medicinsk pedagogik.

För att kunna ge en personcentrerad vård krävs även kunskaper om hur patienters lärande kan underlättas

De senaste decennierna har vårdtiderna för behandlingar av olika sjukdomstillstånd kortats för de flesta patientgrupper. Detta har medfört ökade krav på patienters förmåga till egenvård. Men forskning visar att brister i information och delaktighet försvårar egenvården. Patienter beskriver ofta att den information de får från hälso- och sjukvården är omfattande och svår att ta till sig.

Samtidigt konkurrerar vårdens budskap i allt högre grad med den stora mängd information som finns tillgänglig via AI, sociala medier och internet. Att leva med ohälsa, sjukdom och behandling innebär att man ständigt behöver utveckla färdigheter och förmågor att hantera sin nya situation. Men att få information är inte detsamma som att förstå och kunna värdera och tillämpa den.

Men att få information är inte detsamma som att förstå och kunna värdera och tillämpa den.

För att kunna stödja patienternas lärande om egenvård – och därmed kunna erbjuda en god personcentrerad vård – behöver vårdpersonal utveckla sin pedagogiska kompetens. Därför måste patienternas lärande lyftas fram i debatten om betydelsen av medicinsk pedagogik för områdets utveckling.

Kunskapsfältet medicinsk pedagogik bör inkludera såväl patienters och närståendes lärande som hälso- och sjukvårdsprofessionernas lärande. Forskning om patienters och närståendes lärande och tillämpning av sådan kunskap måste integreras och tydliggöras i utbildningen av framtidens hälso- och sjukvårdspersonal.

Lena Engqvist Boman, med dr i medicinsk pedagogik, f d pedagogisk utvecklare, avdelningen för omvårdnad, inst. neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), Karolinska institutet

Ann Langius-Eklöf, professor i omvårdnad, avdelningen för omvårdnad, inst. neurobiologi,vårdvetenskap och samhälle (NVS), Karolinska institutet

Kay Sundberg, lektor, docent i omvårdnad, avdelningen för omvårdnad, inst. neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), Karolinska institutet

Josefin Wångdahl, biträdande lektor, docent i folkhälsovetenskap, Aging Research Center, Karolinska institutet

Läs hela debattråden:

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att debattera forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats. och Facebook. Länk till annan webbplats.

Du kanske också vill läsa