Forskarskolan i medicinsk pedagogik är ett samarbete mellan tre universitet. Men det räcker inte att enskilda lärosäten tar sitt ansvar för ämnet, skriver debattörerna. Foto: Emma Busk Winquist
debatt
Replik: Även forskningsfinansiärer måste ta sitt ansvar för medicinsk pedagogik
Ja – en säker, hållbar och kunskapsbaserad sjukvård kräver en större satsning på medicinsk pedagogik. Men det räcker inte att enskilda lärosäten tar sitt ansvar. Nu måste också nationella forskningsfinansiärer i större utsträckning se utbildning och lärande inom hälso- och sjukvård som ett strategiskt område, skriver sex forskare vid Linköpings universitet i en replik.
Ämnen i artikeln:
I en tid präglad av kompetensbrist, digitalisering, snabb kunskapsutveckling och ökande vårdbehov räcker det inte att ta fram ny medicinsk kunskap. Kunskapen måste också kunna omsättas i praktiken. Sjukvårdens olika professioner behöver utveckla sin kompetens genom hela yrkeslivet, och använda ny kunskap i komplexa verksamheter.
Medicinsk pedagogik måste därför inkluderas som ett väsentligt kunskapsfält för hälso- och vårdprofessionernas lärande. Frågor om kommunikation, teamarbete, professionell och interprofessionell identitet, simulering och lärande i klinisk praktik är inte perifera. De är centrala för vårdens kvalitet och patientsäkerhet.
För att lyckas krävs en starkare akademisk infrastruktur för medicinsk pedagogik. Vi behöver utbilda personer som kan analysera och utveckla utbildning och lärande på vetenskaplig grund. Samtidigt behöver vi skapa vägar vidare till forskarutbildning och bygga forskningsmiljöer där frågor om lärande kan studeras systematiskt.
Kunskapen måste också kunna omsättas i praktiken.
Vid Linköpings universitet är detta en viktig del av vår långsiktiga satsning på medicinsk pedagogik. Genom vår masterutbildning i medicinsk pedagogik får de som har en grundutbildning inom hälso- och sjukvård möjlighet att fördjupa sin förståelse för lärande, undervisning, bedömning och pedagogisk utveckling på vetenskaplig grund.
Utbildning på masternivå räcker dock inte. Därför satsar Linköpings universitet, tillsammans med Karolinska institutet och Stockholms universitet, även på en forskarskola inom medicinsk pedagogik. Ambitionen är att stärka nästa generation forskare och bidra till en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom området.
... fördjupa sin förståelse för lärande, undervisning, bedömning och pedagogisk utveckling på vetenskaplig grund.
På så sätt kan en sammanhängande akademisk kedja skapas: från kliniska och utbildningsrelaterade frågor, via masterutbildning, till forskarutbildning och ny kunskap som åter kan omsättas i utbildning och vård.
I linje med vårt eget strategiska arbete välkomnar vi därför Karolinska institutets satsning på medicinsk pedagogik. Sveriges medicinska fakulteter har ett gemensamt ansvar för att utveckla akademisk kompetens och skapa starkare länkar mellan universitetens forskning och det lärande som sker varje dag på utbildningarna, i vården samt hos patienterna och deras närstående.
Forskningsfinansiärerna behöver växla upp.
Om vi menar allvar med att stärka området medicinsk pedagogik räcker det dock inte att enskilda lärosäten tar ansvar. Nu måste också nationella forskningsfinansiärer i större utsträckning se utbildning och lärande inom hälso- och sjukvård som ett strategiskt område. Forskningsfinansiärerna behöver växla upp.
Hittills har framför allt enskilda satsningar möjliggjort forskning inom ämnet, men det saknas möjligheter att kontinuerligt få medel som kan bygga upp forskningen över tid. Det är svårt att förstå varför forskning som ytterst syftar till bättre patientresultat, minskade vårdskador och mer hållbara arbetsmiljöer fortfarande har så begränsade möjligheter till extern finansiering.
Att investera i medicinsk pedagogik är att investera i studenter, medarbetare och vårdorganisationer – men ytterst handlar det, precis som Annika Östman Wernerson framhåller, om dem vården finns till för: patienterna.
Annika Lindh Falk, universitetslektor i medicinsk pedagogik, Linköpings universitet
Tove Törnqvist, biträdande universitetslektor i medicinsk pedagogik, Linköpings universitet
Anita Iversen, adjungerad biträdande professor i medicinsk pedagogik, Linköpings universitet
Maria Kvarnström, universitetslektor i medicinsk pedagogik, Linköpings universitet
Pia Tingström, biträdande professor i omvårdnad, docent i medicinsk pedagogik, föreståndare för forskarskolan i medicinsk pedagogik, Linköpings universitet
Madeleine Abrandt Dahlgren, professor emerita i medicinsk pedagogik, Linköpings universitet
Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg
Välkommen att debattera forskningens villkor! Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se
Mer om vad som gäller för att skriva i Curie
Du kan också kommentera på LinkedIn Länk till annan webbplats. och Facebook. Länk till annan webbplats.
Du kanske också vill läsa
Krönika 30 september 2026
Debatt 30 september 2026
Nyhet 2 september 2026