Ta medicinsk pedagogik på allvar – för vårdens och patienternas skull

I alla yrken är kommunikation avgörande. Men i vården handlar det bokstavligen om liv eller död. När en operationssal tystnar och teamets blickar möts över munskydden. När kvällsskiftet lämnar över till natten. När en patients förändrade tillstånd snabbt behöver förmedlas. När vårdpersonalen sitter ner för ett svårt samtal med en patient eller dennes anhöriga.

Kunskapen om och utvecklingen av kommunikation är centrala inslag i vårdprofessionernas arbete. På samma sätt behöver vi utveckla teknisk färdighetsträning.

I en alltmer tekniskt avancerad vård behöver studenter och personal systematiskt träna genom simulering. Vårdteam behöver träna omhändertagande i akuta situationer och läkare behöver träna på att använda tekniskt avancerad utrustning vid olika diagnostiska och terapeutiska ingrepp.

Det är därför medicinsk pedagogik är – eller borde vara – en så angelägen del både i den medicinska utbildningen och i det livslånga lärandet. God medicinsk pedagogik är i själva verket en förutsättning och garant för vårdpersonalens kompetens och ytterst för patientsäkerheten. Trots detta underskattas pedagogisk kunskap fortfarande – systematiskt och konsekvent.

I en alltmer tekniskt avancerad vård behöver studenter och personal systematiskt träna genom simulering.

Karolinska institutet (KI) har under lång tid utvecklat en stark kompetens inom medicinsk pedagogik, inte minst genom KIPRIME‑priset som sedan 2004 lyfter fram framstående forskning inom fältet. Priset, liksom det associerade Fellows‑programmet som drivs i samverkan med Gunnar Höglunds och Anna‑Stina Malmborgs stiftelse, har det uttalade syftet att stärka området medicinsk pedagogik. Det har bidragit till att bredda våra internationella kontakter och stärka samarbeten med ledande forskare inom fältet.

KI fattade även nyligen ett beslut om en strategisk forskningssatsning inom medicinsk pedagogik på 3 miljoner kronor per år under 2026–2028. Därtill kommer stiftelsemedel och forskningsbidrag, ett stärkt forskningsnätverk och en gästprofessur – där den internationella toppforskaren Brian Hodges ansluter till KI. Det förbättrar förutsättningarna för utvecklingen inom området. För KI är det ett tydligt ställningstagande om vikten av att ta ansvar för att driva detta område framåt.

Men som medicinskt universitet, med kärnuppdragen forskning och utbildning, är vi beroende av att fler aktörer följer efter: regioner, andra lärosäten, forskningsfinansiärer och professionsorganisationer. Medicinsk pedagogik är inte en kostnad – det är en investering i framtidens vård, i ökad patientsäkerhet och i vårdpersonalens kompetens.

I en tid av ökande komplexitet, kompetensbrist och snabbt förändrade krav behöver vi ta till oss moderna metoder för samarbete i team, kommunikation och teknisk färdighetsträning. Det är helt enkelt inte hållbart att luta sig mot traditioner eller ”så som vi alltid har gjort”.

... ta till oss moderna metoder för samarbete i team, kommunikation och teknisk färdighetsträning.

Pedagogik är ett vetenskapligt fält med beprövade metoder, teorier och evidens. Därför blir jag bekymrad när jag hör kollegor inom universitet och vård säga: "Jag fortsätter undervisa på mitt sätt." Det är en inställning vi aldrig skulle acceptera inom kirurgi, kardiologi eller biokemi – och vi borde inte acceptera den när det gäller utbildningen av medarbetare inom dagens och morgondagens sjukvård.

Att undervisa utan vetenskaplig grund är inte bara omodernt. Det ökar också risken för att universitet släpper ut medarbetare i vården med sämre förmåga och förutsättningar, vilket i sin tur påverkar patientsäkerheten.

Hur viktigt lärandet är blir ännu tydligare när utvecklingen av nya verktyg inom medicin går så snabbt. AI inom medicin kan exempelvis innebära helt nya behandlingar – men också nya sätt att lära. Det kan också vara ett utmärkt verktyg för att identifiera vad man ännu inte kan – vilka är mina svagaste områden och vad behöver jag träna mer på?

I debatten om AI i utbildning hörs röster om att studenter inte lär sig grundläggande färdigheter eftersom de i för hög grad förlitar sig på AI-verktyg. Farhågan är inte ogrundad, men frågeställningen blir mer intressant om man vänder på den: vad vill vi att nyutexaminerade medarbetare i vården ska kunna? På samma sätt som vi vill att piloter ska kunna landa utan autopilot behöver vi bestämma vad exempelvis en läkare bör kunna, trots nya tillgängliga tekniker.

På samma sätt som vi vill att piloter ska kunna landa utan autopilot behöver vi bestämma vad exempelvis en läkare bör kunna, trots nya tillgängliga tekniker.

Att kunna behärska öppen bukkirurgi är sannolikt ett rimligt önskemål även för framtidens kirurger. Däremot kanske viss diagnostik görs bättre av AI-verktyg. Det centrala är att kunskapskrav definieras av professionerna – inte av vilken teknik som just nu finns tillgänglig.

Medicinpedagogisk forskning ökar förståelsen för utbildningen inom medicin- och hälsovetenskap samtidigt som den utvecklar den. Forskningen är tvärvetenskaplig och omfattar lärande på både individ- och systemnivå och spänner över alla utbildningsnivåer. Implementering av medicinpedagogik i vård och utbildning kan minska patientskador och förbättra arbetsmiljön.

Det är särskilt relevant när det gäller simulering och teamträning, interprofessionell kommunikation, att fatta beslut i en klinisk situation och förmågan att hantera svåra situationer. Den förmågan är viktig inte minst eftersom vård- och omsorgsyrken är överrepresenterade i stressrelaterade sjukskrivningar.

En sådan attityd leder till såväl sjukskrivningar som flykt från yrket.

Det händer fortfarande att unga kollegor kastas in i situationer som är utmanande eller övermäktiga med kommentaren ”Det måste man klara i det här yrket”. En sådan attityd leder till såväl sjukskrivningar som flykt från yrket. Istället behöver vi ge våra vårdprofessioner bättre förmåga att hantera ett komplext yrkesliv som innefattar såväl kommunikation som ny teknik och snabba beslut.

Interprofessionell teamträning minskar återinläggningar och dödlighet. Systematisk simulering och övningar förbättrar beslutsfattande i akuta situationer. Casebaserad utbildning i primärvården minskar dödligheten vid hjärt- och kärlsjukdom.

Det finns robust evidens för att medicinsk pedagogik gör skillnad för patienter. Det gäller såväl i yrkeslivet som under studierna till ett vårdprofessionsyrke.

Lärande är centralt. Forskning om lärande är en förutsättning.

Annika Östman Wernerson, rektor, Karolinska institutet