Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

Foto: Fialotta Bratt

debatt

Ta fram en nationell plan för hur forskning blir nyttig

Sverige behöver bli ännu bättre på att ta tillvara den forskning som bedrivs på universitet och högskolor. Det finns ett stort behov av en nationell strategi för att nyttiggöra forskning och öka vår konkurrenskraft – inte minst i svåra tider, skriver Tuula Teeri, vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA i i Curies debattserie om vilka frågor som är viktigast inför valet i höst.

porträttbild Tuula Teeri

Tuula Teeri

Klimatförändringar, utarmning av naturresurser, åldrande befolkning och migration, mycket snabb teknisk utveckling, digitalisering av hela samhället, coronapandemin och nu senast kriget i Ukraina. Listan kan göras lång på faktorer som ligger bakom den stora omställning och utveckling av världens forsknings- och utbildningssystem som pågår just nu.

I svåra ekonomiska tider riskerar lärosätenas budgetar att skäras ner, näringslivet tvingas spara och stiftelserna få mindre resurser. Men nu måste staten vara uthållig och förse lärosätena med de medel som behövs för en snabb omställning. Annars är risken stor att vi förlorar talanger, att forskningen tappar spets och utbildningen försvagas. Det leder i sin tur till att universiteten och högskolorna har mindre att erbjuda näringslivet, vilket kan få långvariga effekter som slår mot Sveriges strategi som ett ledande kunskapsland.

Innovation och teknisk utveckling är grunden för hållbar tillväxt och Sveriges konkurrenskraft – utan kontinuerlig förnyelse stagnerar ekonomin. När det gäller komplexa samhällsproblem räcker inte gradvisa förbättringar, då är banbrytande förändringar helt nödvändiga. Grundläggande forskning av högsta kvalitet ger kunskapsgenombrott som i sin tur föder nya yrken och industrier. Men det är viktigt att vi har fungerande system för är att ta vara på den forskning som bedrivs på universitet och högskolor – så att den kommer till nytta för samhälle och näringsliv.

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har en stark kunskapsbas med några av Sveriges och världens mest meriterade forskare, företagsledare, entreprenörer och andra experter inom teknik och ekonomi. Genom IVAs 100-lista Länk till annan webbplats., lyfts svenska forskningsprojekt fram som har potential för industriell kommersialisering, affärs- och metodutveckling eller annan samhällspåverkan inom ett aktuellt område. De närmare 300 forskningsprojekten som hittills publicerats på listorna tyder på att antalet forskningsprojekt med potential för nyttiggörande är betydligt större än vad vårt nuvarande stödsystem klarar att slussa vidare till affärsutveckling.

På landets lärosäten finns det några få entreprenöriella forskare som kan och vill vandra dessa vägar av egen kraft. Men vi ser att det finns ett stort antal forskare som behöver stöd och kompetens för att synliggöra sina forskningresultat och idéer samt för att skapa kontakter med potentiella mottagare eller finansiärer.

Samverkan mellan lärosäten och näringslivet ger förutsättningar för utbyte av kunskap och erfarenheter som gynnar alla parter. Den akademiska forskningen inspireras av nya frågor och utmaningar och lärare kan uppdatera undervisningen när det gäller yrkespraktik. Studenter gynnas av insikter om kopplingen mellan arbetslivet och de ämneskunskaper de tillägnat sig. Näringslivet får tillgång till banbrytande forskning och kompetent personal, och kan hitta nya affärsmöjligheter. Idag ingår samverkan med det omgivande samhället i lärosätenas uppdrag, dock utan särskilt incitament från staten. Därför spelar inte samverkan den roll som behövs för att sprida kunskap i samhället liksom att lyssna in samhällets behov av forskning och utbildning.

I svåra tider måste staten investera i åtgärder som långsiktigt bygger konkurrenskraft. Det är vår slutsats att Sverige behöver bli ännu bättre på att tillvarata den forskning som bedrivs på universitet och högskolor. Behovet av en nationell strategi för nyttiggörande av forskning är tydligt. Finansiella instrument behövs för att stärka lärosätenas samverkansuppdrag. Stöd behövs också inom immaterialrätt, affärsjuridik, statsstödsregler och näringslivets villkor som alla är centrala kunskapsområden för nyttiggörande. IVA ser vikten av ett nationellt koordinerat och samlat grepp på innovationsdrivande samverkan mellan många redan befintliga kunskapsnav och aktörer.

Tuula Teeri, professor och vd för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA

Håller du med? Skriv en replik eller ett eget inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett annat inlägg om forskningens villkor!

Mejla din text med kontaktuppgifter till: debatt@tidningencurie.se

Mer om vad som gäller för att skriva i Curie

Läs hela debattråden

Relaterat innehåll

Nyhet 14 februari 2024

Redaktionen

Hon skriver om forskares möjligheter att ta fram och förmedla ny kunskap, och om lärosätenas existensberättigande i en föränderlig värld. Åsa Mackenzie är professor i molekylär fys...

Debatt 13 februari 2024

Pär Ågerfalk, Uppsala universitet

När människan blir alltmer beroende av digital teknik behövs samhällsvetenskaplig kompetens mer än någonsin. Då räcker det inte med att satsa på utbildning inom teknik, matematik o...

Debatt 27 november 2023

Henrik Kylin

De indragna medlen till utvecklingsforskning drabbar inte främst svenska forskare, utan utvecklingen i mottagarländerna. Henrik Kylin, professor i miljökemi/miljöförändring vid Lin...