Logotyp Curie - samtal om forskningens villkor

debatt

Sverige får inte missa tåget när EU satsar på öppen vetenskap

European Open Science Cloud, EOSC, kommer att få stor betydelse för forskningen i Europa. Därför är det viktigt att Sverige är med och bygger framtidens digitala forskningssystem – annars kommer mycket av inflytandet att hamna utanför det svenska forskarsamhället, skriver representanter för EOSC.

Under tio år ska EU-kommissionen inom ramprogrammet Horisont Europa satsa 490 miljoner euro på att bygga och utveckla European Open Science Cloud (EOSC). Här ska såväl forskare som företag och allmänhet få tillgång till data och digitala verktyg. Medlemsstaterna förväntas satsa lika mycket genom att bidra med personal och andra resurser.

Satsningen på EOSC är ett led i omställningen till ett öppet forskningssystem som gör det möjligt att dela och återanvända data och kod och andra digitala forskningsobjekt. Ett ytterligare mål är att stödja innovation och kommersialisering av dataresurser.

Ska tillhandahålla digital infrastruktur

EU-kommissionen avser att EOSC ska tillhandahålla en integrerad digital infrastruktur för forskning. Planerna går i samma riktning som föreslagits av SUHF och Vetenskapsrådet och som stödjs i Tobias Krantz utredning (SoU 2021:65). Utbildning och kompetenshöjning i datahantering och öppen vetenskap ingår också i satsningarna inom EOSC. Man strävar också efter att göra öppen vetenskap, och inte minst tillgängliggörande av forskningsdata av hög kvalitet, till faktorer som värderas vid bedömning av forskares meriter.

Det är viktigt att Sverige är med och bygger framtidens digitala forskningssystem. Om vi inte bidrar kommer mycket av inflytandet och genomförandet att hamna utanför det svenska forskarsamhället. Därför behöver svenska forskningsinfrastrukturer och lärosäten medverka i konkurrenskraftiga konsortier som kan delta i EOSC-projekt finansierade genom Horisont Europa. Leverantörer av e-tjänster i Sverige, både inom och utom akademin, bör överväga att registrera sig som tjänsteleverantörer till EOSC.

Kunskapen om EOSC måste höjas. Frågan behöver lyftas till en strategisk ledningsnivå vid såväl lärosäten och forskningsinfrastrukturer som hos forskningsfinansiärer.

Krävs mål för svensk medverkan i EOSC

Redan nu är en rad svenska lärosäten och forskningsfinansiärer medlemmar i EOSC-föreningen. I dess arbetsgrupper finns flera ordförande och medlemmar från Sverige. Men de svenska medlemmarna behöver bli fler. De lärosäten som ännu inte gått med i föreningen bör överväga att göra det. Lärosätena behöver stödja sina forskare så att de får möjlighet att genomföra sin forskning med högsta möjliga kvalitet och genomslag i det öppna vetenskapssystem som nu tar form. Inom den nationella samordningen bör det tas fram konkreta mål för svenskt medverkande i EOSC, kopplat till den nationella strategin för deltagande i Horisont Europa.

Så kan forskare i Sverige få bästa möjligheter att delta i framtidens digitala forskningssystem.

Wilhelm Widmark, överbibliotekarie och rektorsråd, Stockholms universitet, ledamot av styrelsen för EOSC-föreningen

Sabina Anderberg, verksamhetsutvecklare, Stockholms universitet, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Upskilling Countries to Engage in EOSC

Sverker Holmgren, professor, Chalmers tekniska högskola, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Researcher Engagement and Adoption

Jessica Lindvall, docent, SciLifeLab, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Upskilling Countries to Engage in EOSC

Gustav Nilsonne, docent, Karolinska Institutet, ordförande för EOSC-föreningens arbetsgrupp Researcher careers, recognition, and credit

European Open Science Cloud (EOSC) (Engelska) Länk till annan webbplats..

Inriktningsförslag för organisering av svensk e-infrastruktur för forskning (pdf, SUHF:s webbplats) Länk till annan webbplats.

SoU: Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur (Regeringens webbplats) Länk till annan webbplats.

En nationell strategi för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021–2027 (Regeringens webbplats) Länk till annan webbplats.

Svenska medlemmar i EOCS-föreningen

EOSC-föreningen är en sammanslutning av lärosäten, infrastrukturer, finansiärer och andra aktörer, som tillsammans ingått partnerskap med EU-kommissionen för att bygga EOSC. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) är genom sin värdorganisation Stockholms universitet medlem i EOSC-föreningen.

De digitala infrastrukturerna Svensk Nationell Datatjänst (SND) och Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) är medlemmar genom Göteborgs universitet och Uppsala universitet. Även ESS, Chalmers, Linnéuniversitetet, Karolinska Institutet, Umeå universitet och forskningsrådet Formas är medlemmar, tillsammans med Vetenskapsrådet, som är sk uppdragsorganisation för Sverige och har en samordnande roll.

Föreningen har tillsatt 13 arbetsgrupper för att ge synpunkter på kommande arbetsprogram, och flera svenskar finns bland arbetsgruppernas ordförande och medlemmar.

Rapport från SUHF: Färdplan för öppen vetenskap Länk till annan webbplats.

Skriv ett inlägg

Välkommen att skriva en replik eller ett eget inlägg om forskningens villkor! Maila till: debatt@tidningencurie.se

Curies regler för debatt

Läs hela debattråden

Du kanske också vill läsa

Nyhet 23 april 2018

Natalie von der Lehr

Arkiven är mänsklighetens minnen över vad vi gjort. Lyssna på arkeologen Åsa Larsson, Riksantikvarieämbetet, som berättar om digitaliseringens betydelse för arkeologin för att beva...

Nyhet 23 oktober 2019

Anders Nilsson

För att knyta ihop data om forskningsprojekt, finansiärer, individer och lärosäten behövs ett system för forskningsinformation – ett CRIS. Det gör forskningen mer synlig, samtidigt...

Nyhet 20 augusti 2012

Carin Mannberg-Zackari

Fler citeringar, större genomslag, bättre nätverk. Forskningssekreterare Magnus Friberg på Vetenskapsrådet ser stora vinster för forskare som gör sina data tillgängliga för alla.