2015-09-24 Anders Blanck, – de forskande läkemedelsföretagenVD LIF

Sverige behöver mer forskning av näringslivet

Näringslivets investeringar i forskning är beroende av forskarkompetens, affärsmöjligheter och samarbete med lärosäten. Den kommande forskningspropositionen måste stärka klimatet för sådana investeringar, menar de forskande läkemedelsföretagen, LIF, bland annat genom att underlätta tillgången till register i forskningssyfte.

Anders Blanck
Foto: Gunilla Lundström


Näringslivets forskningsmiljöer är helt avgörande för ett lands ställning i de internationella forskningsjämförelserna. I den kommande forsknings- och innovationspropositionen måste därför frågan om näringslivets möjligheter till forskning och utveckling i Sverige bli en huvudfråga. Näringslivets möjligheter till samverkan med universitet och högskolor måste helt enkelt stärkas. Under den 10-åriga period som propositionen ska omfatta så måste inriktningen vara att näringslivets investeringar i forskning och utveckling i Sverige ska öka, och klimatet för sådana investeringar måste därför förbättras.

En minskande andel forskning i näringslivet kan aldrig kompenseras med höjda statliga anslag. Dessutom innebär minskad forskning inom näringslivet att viktiga miljöer för utveckling försvinner. Svenska forskares möjligheter minskar – och på sikt sker samma sak med det totala antalet forskare.

Sverige har en stark tradition som ett av de starkaste innovationsländerna i Europa. Det finns här starkt stöd och stor enighet om forskningens strategiska betydelse för att utveckla välfärden och skapa framtidens jobb. Det är heller inget fel på ambitionerna hos vare sig den nuvarande eller den tidigare regeringen. Men den globala konkurrensen blir allt hårdare.

De totala investeringarna i forskning i världen har fördubblats på̊ tio år. Kina är den nation som ökat sina investeringar mest, medan USA:s och Europas andel av den globala forskningen minskat. Inom EU står näringslivet för drygt 60 procent av de totala investeringarna i forsk­ning. Det är en relativt låg andel jämfört med USA, Japan och Kina där näringslivet står för över 70 procent av alla investeringar i forskning.

När näringslivet beslutar var investeringar i forskning ska förläggas så är det tre saker som är väsentliga: kompetensen hos presumtiva medarbetare, framtida affärsmöjligheter och – inte minst – möjligheterna till samarbete med universitet och högskolor.

Läkemedelsföretagens forskningssamarbeten med hälso- och sjukvården i form av kliniska läkemedelsprövningar har minskat i Sverige under en följd av år. Hälso- och sjukvårdens pressade ekonomi – och arbetssituationen för professionerna – har inneburit att tiden för forskning har minskat. Men det är inte hela förklaringen. Attityder och förhållningssätt inom hälso- och sjukvården har också stor betydelse. Ett välkomnande och samarbetsinriktat klimat är avgörande för var läkemedelsbranschens forskningsinvesteringar ska hamna i framtiden. Sverige måste vara minst lika intresserat av och engagerat i dessa forskningssamarbeten som andra länder.

En av Sveriges absoluta fördelar som forskningsnation inom Life Science är all data om hälsa och sjukdomar som finns i olika register. När dessa register ställs till forskningens förfogande ges forskningen verktyg som få andra länder kan erbjuda – än så länge. Men vi tappar mark och regeringen måste nu visa handlingskraft och en gång för alla lösa frågan om hur olika aktörer på ett enkelt, samordnat och effektivt sätt kan få tillgång till data från våra gemensamma register. Frågan är välkänd och har diskuterats länge. För den kommande propositionens trovärdighet och inflytande är det avgörande att gamla surdegar kan avskrivas och att den leder till synliga resultat.

Kan vi hoppas på det bästa?

Anders Blanck
LIF – de forskande läkemedelsföretagen

1 kommentar

Tack för din kommentar. Den kan komma att modereras innan den publiceras.

  • Hans Grönlund

    Sverige behöver bygga värde i forskningen i den kedja som leder till samhällsnytta och jobbskapande inom den biomedicinska forskningen. Ökade incitament, inte bestraffning, för translationell forskning, ökad förståelse för drivkrafterna inom preklinisk, klinisk och industriell forskning, ett ökat utbyte mellan dessa idag mycket separata enheter. Vetenskapsrådet och SSF har i olika utredningar inte visat sig vuxna denna utmaning. En myndighet med fokus på dess frågor efterfrågas.En allmän "sumpning" av lärosätenas biobankerna leder i första hand till arbetstillfällen utanför Sverige.

    2015.09.25

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter