2012-10-17 Anna Nilsson Vindefjärd, Generalsekreterare

Sverige behöver en samlad strategi för life science

Sverige behöver en långsiktig strategi för medicinsk forskning och för att de nya rönen ska bli till nytta inom sjukvården. För att lyckas borde vi dra lärdom av Storbritanniens arbete med en nationell strategi för life science. Det menar Anna Nilsson Vindefjärd som är generalsekreterare för stiftelsen Forska!Sverige.

Anna Nilsson Vindefjärd
Privat

Forsknings- och innovationspropositionen innebär ett viktigt steg framåt för den medicinska forskningen i Sverige, men forskningen måste också leda till bättre vård. Vårdkostnaderna ökar samtidigt som den svenska vården inte använder innovativa produkter i samma grad som jämförbara länder, enligt en brittisk studie. Bland 14 undersökta länder hamnar Sverige på näst sista plats.

Forska!! Sverige efterlyser en bred och långsiktig nationell strategi för medicinsk forskning och dess tillämpning i vården, vilket delvis ligger utanför propositionens ramar. Strategin bör skapas över departementsgränser, under statsministerns ledning och i samarbete med aktörer inom akademi, vård, patientgrupper och näringsliv.

På Forska!Sverige-dagen, den 26e september i år, berättade politiker och forskare som varit engagerade i att utveckla och driva igenom den brittiska life science-strategin om hur de lyckats med denna utmaning. Nyckeln var att sätta patienten i fokus. Patienten är en självklar del i forskningen och utvecklingen av nya behandlingar och som kravställare i att få tillgång till kostnadseffektiva nya behandlingar. Med det gemensamma övergripande målet att så snabbt som möjligt hitta och leverera lösningar som lindrar och botar sjukdomar samarbetar nu näringsliv, akademi och vård i olika ”centers of excellence”. Givetvis finns det utmaningar i alla samarbeten mellan aktörer från så olika miljöer, men med medborgarnas hälsa som det gemensamma och högst prioriterade målet har det blivit lättare att driva arbetet framåt.

Utöver dessa center omfattar den brittiska strategin satsningar inom alla delar av processen: att utbilda och forska inom medicin, utveckla och överföra innovationer och, slutligen, upphandla och använda kostnadseffektiva behandlingar och produkter (diagnostik, medicinsk teknik med mera). Britterna värnar starkt budgeten för forskning som, trots neddragningen inom andra offentliga områden, inte får röras. De har inom sin strategi gjort klart att deras ”National Health System”, vilket kan sägas motsvara vården inom våra landsting, har en avgörande roll att spela och involverar dem på en mängd olika sätt.  Britterna är också tydliga med att företagen är nödvändiga för att vidareutveckla forskningsresultat. Strategin innehåller därför olika åtgärder som gör det mer attraktivt för life science-företag att vara verksamma i Storbritannien.

En förutsättning för life science-strategin har varit att den leds av premiärminister Cameron och att regeringen är tydlig med att den är en nationell prioritet. Satsningen har överlevt ett politiskt maktskifte eftersom den anses vara av så stor vikt för landet. Det finns en insikt om att ett långsiktigt perspektiv är nödvändigt, både för forskning av hög kvalité och för att skapa samarbeten som har möjlighet att växa under de många år som det faktiskt tar att utveckla medicinska behandlingar och produkter.

Från min tid som vetenskapsattaché är jag väl medveten om att man inte kan kopiera andra länders policyåtgärder rakt av, men det är samtidigt klokt att dra lärdom av vilka mekanismer som tycks fungera för att driva processer som även Sveriges medborgare skulle vara betjänta av. I nuläget behöver vi en strategi för hur Sverige inte bara ska forska, utan även utveckla och använda den bästa medicinska kompetensen i allt från vårdmetoder och läkemedel till teknisk utrustning. Det skulle ge bättre hälsa, nya jobb och en växande ekonomi.

Ta del av information om behandlingen av dina personuppgifter