SULF:s fyra krav för en starkare forskning

Regeringen har som mål att Sverige ska vara ett av världens främsta forskningsländer och en ledande kunskapsnation. Det är lätt att instämma i det, men svårare för regeringen att veta hur det ska kunna åstadkommas. SULF, Sveriges universitetslärare och forskare, har lång erfarenhet och insyn i forskares vardag. Utifrån den kunskap vi har om forskares och universitetslärares villkor ställer vi fyra krav till minister Matilda Ernkrans inför den kommande forskningspolitiska propositionen.

1. Akademisk frihet: SULF uppmanar den svenska regeringen att agera som förebild för andra länder och stärka lagskyddet för akademisk frihet i både forskning och utbildning.
2. Forskning och utbildning: Stärk kopplingen mellan forskning och utbildning genom att se till att universitetslärare och forskare har både forskning och undervisning inom ramen för anställningen.
3. Ökad långsiktighet: Öka andelen basanslag i den statliga finansieringen till forskning och utbildning på forskarnivå för att skapa mer långsiktiga förutsättningar för lärosätena.
4. Anständiga arbetsvillkor: Sätt press på lärosätena för att minska andelen osäkra anställningar och istället skapa attraktiva karriärvägar. Det är nödvändigt för att akademin ska kunna attrahera de som är bäst lämpade att lösa framtidens utmaningar.

Forskningens frihet är grundlagsskyddad i Sverige. Men det gäller tyvärr inte utbildningen. För att akademin ska kunna vara ledande i att skapa ny kunskap och bidra till att lösa samhällsutmaningar måste både forskning och utbildning stå fri från tillfälliga politiska svängningar. Forskare och universitetslärare måste ha stor individuell frihet både när det gäller att välja forskningsproblem och att utforma undervisningen. Akademisk frihet handlar om forskares och universitetslärares dagliga arbete. Det är där den akademiska friheten omsätts i praktik.

En välfungerande och fri akademi är avgörande för en hållbar utveckling och för att uppfylla målen i Agenda 2030. En fri akademi är tillsammans med en fri press och oberoende domstolar demokratins grundpelare.

Många universitetslärare har ingen tid för forskning inom ramen för sina anställningar, och många forskare får inte möjlighet att undervisa i den utsträckning som krävs för en framgångsrik akademisk karriär. Som konsekvens hamnar många studenter långt från forskningen och får inte insikt i hur kunskapsbildning sker. Det finns dessutom stora skillnader mellan olika utbildningar. Generellt har de stora kvinnodominerade utbildningarna minst kontakt med forskningsaktiva lärare. Det är också där det finns minst forskningspengar.

En ökad andel basanslag är en av de viktigaste åtgärderna regeringen kan genomföra för att förbättra arbetsvillkoren och arbetsmiljön inom akademin. Nästan tre av tio av den forskande och undervisande personalen (förutom alla doktorander) är tidsbegränsat anställda. Av de disputerade forskarna har fler än sex av tio tidsbegränsad anställning.

Det finns vid de stora universiteten ett tydligt samband mellan en hög andel externa medel och en hög andel tidsbegränsade anställningar. Flera regeringar har uttryckt ambitioner att öka andelen basanslag – men har ändå valt att ge mer forskningspengar till statliga forskningsfinansiärer än till lärosätenas basanslag. I praktiken har det lett till att utvecklingen går åt fel håll.

Osäkerheten är idag stor för forskare i akademin. Korta tidsbegränsade anställningar eller osäkra tillsvidareanställningar är mer regel än undantag. Dessutom är det många forskare som inte får lön för sitt arbete. Istället lever de på stipendier, utan den grundläggande trygghet som en anställning ger. Stor vikt måste därför läggas vid att FN:s utvecklingsmål nr 8 om anständiga arbetsvillkor tillämpas inom forskningen.

Allt sammantaget bidrar den höga andelen externfinansiering till att universitet och högskolor har svårt att behålla sin attraktivitet som arbetsgivare. Risken är att högkompetenta personer söker sig utanför akademin.

SULF uppmanar nu Matilda Ernkrans att skapa förutsättningar för en stark och fri forskning och utbildning. Det är ministerns viktigaste uppgift.

Mats Ericson, förbundsordförande SULF

Karin Åmossa, chefsutredare SULF