Stärk nordiskt samarbete kring urfolksforskning

Sverige planerar en storskalig industrialisering längst uppe i norr. Mer än 1 000 miljarder svenska kronor ska investeras i Norrbotten och Västerbotten under de närmaste 20 åren. Man kommer främst att satsa på produktion av fossilfritt järn och stål samt förnybar energi. Omställningen sker i ett område som har en samisk befolkning och starka samiska intressen. Det behövs forskningsbaserad kunskap för att kunna genomföra en hållbar omställning. Och det är viktigt att denna forskning involverar samerna på ett sätt som är etiskt försvarbart.

Under senare år har forskare som arbetar med ursprungsperspektiv blivit mer medvetna om att forskning om ursprungsfolk måste involvera representanter för folket i hela processen, och att forskningen måste ske på deras villkor. Bland annat lägger man idag större vikt vid att rekrytera forskare med bakgrund i ursprungsbefolkningen ifråga. Medvetenheten om att forskningen måste bedrivas på ett etiskt försvarbart sätt har också ökat. Det är inte givet att allmänna principer om forskningsetik är tillräckliga när man forskar om ursprungsfolk. Man kan överväga om det finns ett behov av särskilda etiska riktlinjer vid forskning om ursprungsfolk.

Det finns två ursprungsfolk i Norden: inuiterna på Grönland och samerna i Sápmi. När forskare i de nordiska länderna har fått finansiering för forskning om och med både inuiter och samer har det främst skett genom särskilda nationella satsningar.

Det är inte givet att allmänna principer om forskningsetik är tillräckliga när man forskar om ursprungsfolk.

Ur samisk synvinkel vore det önskvärt om samisk forskning, forskning om samiska perspektiv och forskning om andra förhållanden i Sápmi där samiska perspektiv och hänsyn måste tas i beaktande, kunde finansieras och genomföras i hela Sápmi. Dagens system med forskningsanslag på nationell nivå gör det svårt att åstadkomma detta.

Eftersom NordForsk har som uppgift att underlätta nordiskt forskningssamarbeten i Norden skickade vi nyligen ut en enkät till de nationella forskningsfinansiärerna i Norden (1) där vi frågade om de hade finansierat forskning om samer och inuiter, eller annan forskning som inkluderar urfolksperspektiv, under de senaste tre åren. Alla utom en av de tio finansiärerna svarade på enkäten och förutom på Island och Färöarna hade alla gett bidrag till den typen av forskning.

Vi frågade också finansiärerna om de hade utlyst bidrag till denna forskning i samarbete med andra finansiärer i det egna landet eller utomlands. Det hade bara Grönlands forskningsråd gjort, de hade haft ett samarbete med det schweiziska polarinstitutet. Dessa projekt skulle ha sin bas på Grönland, på grönländska institutioner, och genomföras i nära samarbete med lokala intressenter.

På frågan om finansiärerna tillåter finansiering av forskare från andra länder i projekten de utlyser svarade de svenska finansiärerna och Norges forskningsråd att det inte finns något hinder för att detta så länge projektledaren är knuten till en svensk respektive norsk institution. Övriga finansierar inte forskare från andra länder.

Slutligen frågade vi om de hade en strategi, en policy eller några etiska riktlinjer för arbete med urfolksperspektiv och/eller ursprungsbefolkning. Vi fick nekande svar, men forskningsrådet på Grönland angav att de arbetar med att utveckla både en policy och nationella etiska riktlinjer.

Det är intressant att notera att alla nordiska länder som har en inuitisk eller samisk befolkning har finansierat forskningsprojekt som inkluderar urfolksperspektiv under de senaste tre åren.

Men om pengar från de nationella finansiärerna fördes över till NordForsk för att genomdriva forskningsanslag skulle sådana samarbeten bli möjliga.

Sápmi sträcker sig över delar av Finland, Norge, Sverige och Ryssland. Det forskningssystem som finns idag, där bidragen ges på nationell nivå, gör det svårt att finansiera projekt där forskare från hela Sápmi kan delta. Men om pengar från de nationella finansiärerna fördes över till NordForsk för att genomdriva forskningsanslag skulle sådana samarbeten bli möjliga.

I Norden tycker vi ofta om att jämföra oss med Kanada. Där har de nationella forskningsråden samarbetat med ursprungsbefolkningen och utvecklat en ganska omfattande strategi och tvärvetenskaplig modell för forskning och utbildning inom urfolksforskning omfattande strategi och tvärvetenskaplig modell för forskning och utbildning inom urfolksforskning. Kanadensarna har också finansierat omfattande forskning om förhållanden som ska bidra till att stärka ursprungsfolkens självbestämmande, ledarskap och kapacitet när det gäller forskning och utbildning av forskare, och respekt för värdet av ursprungsfolkens kunskapssystem.

Jag anser att även de nordiska ländernas forskningsfinansiärer bör ha en strategi, en policy och egna etiska riktlinjer för arbete med urfolksperspektiv inom forskningen. Vi på NordForsk är redo att koordinera arbetet för att åstadkomma detta på nordisk nivå, så att vi tillsammans kan stärka urfolksforskningen i de nordiska länderna.

Arne Flåøyen, direktör för NordForsk

(1) Danmarks Frie Forskningsfond och Innovationsfonden i Danmark, Finlands akademi, forskningsråden på Färöarna och Grönland, Rannís på Island, Norges forskningsråd och de tre svenska finansiärerna Formas, Forte och Vetenskapsrådet.

Strategi och tvärvetenskaplig modell för forskning och utbildning inom urfolksforskning i Kanada Länk till annan webbplats.

Forskning i Kanada för att stärka ursprungsfolkens självbestämmande, ledarskap och kapacitet i forskningssammanhang Länk till annan webbplats.